Ångestspiralen

Åkte till affären innan trots oro i kroppen, men hungern efter mat vann. Men det blev en kaotisk upplevelse där både jag och Jonas gick runt som Zombies genom hela affären, glömde hälften gjorde vi med. Vi kom bara hem med mat för att kunna laga middag idag. Inte ens kattmat kom vi hem med, så vi måste in i morgon med.

Nu har jag ätit och det blev spaghetti och köttfärssås som blev jävligt lyckad! När vi satt oss i vardagsrummet så hör vi hur Dipp äter sin middag, men vad vi inte räknade med var att hennes middag – i hennes tycke var spaghettin direkt ur kastrullen som stod på spisen, fortfarande varm. Och det som Jonas lagt upp på sin tallrik. Han hade inte klarat att äta än.

Så det var en hund som fick pröva på att skämmas igen. Hon snor mat så fort tillfälle ges och det spelar ingen roll om vi ställer maten långt in på spisen för hon lyckas på något sätt att ta maten, helt ljudlöst. Det är som med barn, när det är tyst så ska man ana ugglor i mossen.

Nu blir det en tidig kväll här, ångesten är fortfarande inte snäll, så jag ska ta min nattmedicin snart och hoppas på att få sova. Jag förstår dock inte varför jag ljuger om hur jag mår. Jonas har flera gånger frågat och jag svarar “okej”. Men varför säger jag det när det är mindre än okej? Jag vet ju att jag kan vara ärlig, men det är väl det faktum att jag inte vet Varför jag mår dåligt, då känns det lättare att förneka.

Jag har dock inte jätteångest nu, men tillräckligt för att det ska vara jobbigt. Jag vill helst gömma mig under mitt täcke, med min nalle – som är spårlöst försvunnen. Känner mig som en barnunge som fortfarande vill ha den, men just den innehåller många tårar. Den luktar både ångest och trygghet. Och han hette just Nalle.

Nå väl, dags för kaffe och cigarett. Och känslan av skam över det jag just erkänt, både “lögnerna” och Nalle. Men vad gör väl det om hundra år. Jag är just nu inget annat än en stor skamfläck, då kan jag lika väl förnedra mig själv lite också.

Här är en bild på den nallen jag menar

Någon som har en Nalle att sälja?

Om Miss Manic

Fru, matte, Dotter. Syster . Vän IF Elfsborg & Färjestad BK Det är jag
Det här inlägget postades i ångest. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Ångestspiralen

  1. Victoria skriver:

    Så skönt att höra om en annan vuxen människa som också har nalle, för jag känner mig jättebarnslig! Ändå kan jag inte sova utan Natanael Beskow II…även kallad Herr Teddy.
    Usch för när dom försvinner =( =(

  2. Jenny skriver:

    Det kanske är för att du inte vet varför du mår dåligt som du mår dåligt? Eller för att det är välkänt, man går tillbaka till det man känner igen. Det svåraste som finns är att lägga det förflutna bakom sig och våga blicka framåt, för allt man känner igen är i det man alltid upplevt. Men det är aldrig för sent att våga lyfta blicken, stänga dörren till det som varit och våga ta ett litet steg framåt – även om det är ett myrsteg. Kram på dig, hoppas i morgon är en bättre dag.

    • Miss Manic skriver:

      Tack, jo.. man svarar nog så för att man är så van vid att behöva göra det.. Hoppas bara han inte blir allt för besviken på mig :-(

  3. zitten skriver:

    Vill bara säga att du är en kämpe med allt du kämpar emot.
    Apropå de där med Nalle.. tror de flesta av oss har mer eller mindre en “Nalle” Jag har ett extra-täcke som jag gärna vill ha intill kroppen när jag sover. en sorts nalle de med kan jag tänka mig.
    kram

    • Miss Manic skriver:

      Tack!! Jag kämpar på så gott jag kan!! Och det där med nalle, det känns som att det är mer tillåtet som vuxen att ha en speciell kudde eller liknande, men jag vill ha min Nalle. Tänk han och mitt kedjetäcke, det vore grejer det :-)
      Kram

  4. Junie skriver:

    Åh, nu blev jag påmind om att jag slängde min älskade nalle för ett par år sedan, för att ha så lite grejer som möjligt när jag skulle flytta :( Då tänkte jag att det inte spelade någon roll för han skulle ändå bara samla damm på nån hylla, men nu är jag så jävla arg på mig själv för att jag slängde honom. Sömntutan hette han, och var rosa :’)

    • Miss Manic skriver:

      Jag ska få en nalle av Ninja och hon ska skriva med en lapp på vad hen heter, för jag vill inte bestämma själv, men den kanske får ett namn till, men vet aldrig.
      Den kommer nog nästa vecka eller något :)
      Men inget slår Nalle. Han var så gosig och perfekt storlek, så hans förlust känns sorglig :'(

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>