But why?

Förväntansångest. Jobbigt och svårt att bli av med. Den dyker nästan alltid upp, när jag har unnat mig lite glädje i tillvaron. Det är så att man riktigt drar sig för roliga saker för att slippa ångesten som kommer. När det gäller förväntansångest, då hjälper inga mediciner, inte på mig i alla fall. Sen blir det en ond spiral av allt.

Men vetskapen om det gör ändå inte så att saken blir lättare, allt står bara still. Men – jag har haft en fin kväll på Borås arena, slutade dock med att jag fick sätta mig ner och se matchen för mitt inre. En förlust, årets sista hemmamatch och ett sånt slut. Jag hade verkligen stor förhoppning inför kvällen. Elfsborg började riktigt vasst och det var kul att se.

Men nu är vi hemma, jag funderar på att lägga mig, men samtidigt så kan jag ju inte gå och lägga mig så fort det blir lite jobbigt, det inser jag. Men nu kan jag även skylla på att det är sent, så jag kan lägga mig med gott samvete.

Annars, jag känner mig så lättirriterad, blir dock alltid det när jag är i en riktig down-period, men även fast jag vet det så hatar jag känslan av irritation. Men vem gör inte det?

Nå väl.. Nu lägger jag ner. Har inte så mycket annat att göra, så det blir nog en bok eller så.. I morgon ska jag slita ut allt från stora garderoben för jag Ska hitta mitt stativ!! Vill lära mig att ta bilder i mörker och utan stativ är det näst intill omöjligt.. Så det blir min måndag, sen blir det skog med man och hund om allt blir som planerat 🙂

5 thoughts on “But why?

  1. Hur har du det? Jag är inte alltid så bra med ord och känslor… Blir lätt fel när jag försöker mena väl. Men jag skickar en kram.

    • Just nu är det riktigt jobbigt – verkar vara omöjligt att ta sig upp – försökte komma ner igår, slappna av så först lag jag och min man och tittade på film och då brukar han pilla mig i håret och nästan direkt så somnar jag men igår så lyckades jag inte slappna av alls och då testade vi med en riktig massage men det funkade inte heller så jag tror att mycket skulle släppa om jag kunde slappna av och dessutom sätta ord på hur jag mår.
      Men jag har jättesvårt för att slappna av

      Kram

  2. Att sätta ord på hur man mår är inte alltid lätt, jag hoppas det snart vänder. Kram

    Du har antagligen kanske redan testat, men tänkte om en riktigt, riktigt långpromenad med hund och man hjälper? Typ att du tröttar ut dig lite, kanske promenera i rask takt.

    • Promenader funkar så länge ångesten inte är hemsk för då har jag sån förföljelsemani, men annars är skog men mannen, hunden och kameran viktigt. Nackdelen är bara att det typ Alltid regnar här, men rätt kläder är lugnt, men jag vågar inte ta med kameran utan ett bra regnskydd, men det ska köpas.
      Sitter just nu och försöker komma på bra krislistor som jag kan ha med mig när jag är på stan.
      Kom gärna med tips du också ifall jag missar något – helst saker som funkar ute, inomhus har man det mesta man behöver men ute är det värre

      Kram!

  3. Jag har inte så mkt tips att komma med tyvärr, det jag brukar göra är att försöka vara så mkt i nuet som möjligt, för det är när tankarna rusar som ångest och allt annat ökar. Om inte nuet fungear så försöker jag känna efter hur känslan känns och bara låta det vara. Att försöka tänka bort det brukar ge mig mer stress och ångest ibland.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *