Archives

Saknad?

Fick en kommentar av Emma, hon undrade hur jag mådde just för att jag inte har bloggat på ett tag. Känns fint med en sån kommentar måste jag säga, det måste på något sätt betyda att jag har något att framföra 🙂 Jag har inte mått bra för fem öre, var en kaotisk helg och vi fattade beslutet att inte hänga på Facebook så mycket och för att lättast undvika det så har jag haft datorn avstängd.

Sen detta med att blogga genom mobilen känns mest besvärligt eftersom det blir så pilligt på något sätt, plus att det blir svårt att se hur texten ser ut, jag vill gärna få en bra överblick över det hela. Men jag ska försöka bättra mig. Men jag ska försöka att bara sätta igång datorn för att blogga, kommer förvisso vara på Facebook i mobilen, men det blir inte lika mycket då.

Ska försöka hitta vettigare saker att göra. Vi har bestämt att vi ska göra små utflykter när det är fint väder, gå längs olika promenadleder som finns på många olika platser. Vissa sjöar är inte så stora så då ska vi gå runt sjön och bara ha en massa fin kvalitetstid tillsammans. Gå, ta med kaffe och kamera och bara vara.

Jag har mycket lättare att prata när vi är ute och går.. Sen, apropå kamera – jag tänkte först ta med den i morse men gjorde inte det vilket jag ångrar. Det var ju dags för DBT idag och vi startar varje gång med medveten närvaro och det är ofta så att vi ska sitta runt bordet och blunda medan ledarna berättar om saker vi ska tänka på och om man börjar tänka på annat så ska vi styra tillbaka tankarna till här och nu.

Men idag gjorde vi den utomhus, vi skulle gå två och två, prata och visa att vi lyssnar på varandra, något som jag tycker är svårt för jag lyckas alltid tappa fokus och missa allt vad folk säger tillslut. Men så gick vi förbi en liten sjö och dimman låg så fint över vattnet och då hade jag velat ta en bild över det hela.

Hade visserligen kunnat med mobilen, men det blir svårt att få en tillräckligt bra bild på det sättet. Men jag hade ju kunnat testa i alla fall, men ja – lätt att vara efterklok.. Som alltid.

Nu – jag sitter här med lilla Pepsi i knät, och Dipp är på henne hela tiden och vill leka men hon är så bufflig så Pepsi vill bara gömma sig. Så när hon ligger i mitt knä så hoppar hon ofta upp i fönstret för att få vara ifred, vilket är synd. Vore bra om de kunde prata samma språk, förstå varandras kroppsspråk.

Men så är det tyvärr inte. Men de är nyfikna på varandra, ibland ligger de nästan nos mot nos en tid, sen lämnar de varandra.. Men jag hoppas att de snart lär sig att kunna leka fint. Jag vet ju att Dipp kan, för när vi var på Hässleholmens hundrastgård så lekte hon med en papillon och de är ju så små, men Dipp gick ner till hans nivå och var väldigt försiktig, buffade på honom men på ett fint sätt.

DSC01683

DSC01692

Tisdag väntar

slide7I morgon är det dags igen för DBT och bilden, ja – jag faller fortfarande för frestelsen, som nu inte bara varit en frestelse utan blivit värre än så. Men tanken är ju då att vi ska lära oss att leva utan det. Men jag har inte lyckats och snart är det slut.

Jag är livrädd om jag ska vara ärlig, detta med framtiden är något jag tänker på mer eller mindre hela dagarna, just vetskapen om att efter mitten på januari, ingen vet hur lång tid det tar innan jag får tid till en ny terapeut.

Det enda jag vet är att jag kommer träffa den terapeuten mer sällan än jag gör nu. Visst, jag får ändå vara glad att jag kommer ha någon, men om jag känner mig själv rätt så behöver jag tätare kontakt.

Inför varje ny fredag så känner jag att jag har så mycket som jag behöver ta itu med, men ändå hinner vi inte prata färdigt. Så jag går ofta hem mer mer ångest än då jag gick dit. Det blir att vi avslutar när vi är vid den punkten som är jobbigast. Men jag hoppas ändå att det blir bra.

Men i morgon efter gruppen så ska vi gå och fika, så vi avslutar gruppen på ett bra sätt 🙂 Sen ska jag möta Bror och då ska vi springa runt och fota lite och sen ska vi till hans mamma.. Vi ska även handla viktiga saker, sen det tråkiga – gå igenom budgeten. Vi har ett bra budgetprogram som vi ska använda oss av nu när vi har en ekonomi.

Vi kommer dock inte komma ifatt än eftersom vi fått “slira” på en massa räkningar så nu blir det dubbla räkningar ett tag.  Sen har vi ju veterinären vi ska till för att fortsätta utredningen gällande Chips och det enda i prisväg jag vet är att det kommer kosta 450:- bara att komma dit, sen vet vi inget mer.

Men vad gör man inte. Vi är ju inte stammisar där direkt, sist vi var där var för 1-1½ år sedan, minns inte så noga men det är ändå rätt bra med tanke på att hon fyller 12 år. Så det är en gammal dam det där 🙂

DSC_0100

Men hon har världens vackraste tassar 🙂 Tog förresten 2 bra bilder på Dipp och Pepsi, så jag avslutar detta inlägg med dom

DSC_0092

DSC_0094

Nykomling i familjen Carlzon

Vår nya familjemedlem, vid namn Pepsi – vad annars.. Nu har vi Dipp, Chips och Pepsi. Hämtade hem henne idag med hjälp av Lisa. Det jag fick veta av förra ägaren var att Pepsi var van vid stora hundar och det tog 10 minuter, sen satte hon Dipp på plats 🙂 Precis vad som kan behövas. Vad gäller Chips och Pepsi så fräser de mest, men nå väl – här är hon ♥

1476701_10152596573519580_8614341960658966613_n

Okej, en förklaring nu kanske

 

Dipp - hund, Border collie/dalmatiner

Dipp – hund, Border collie/dalmatiner

Chips - katt, huskatt/perser (sköldpaddsfärgad)

Chips – katt, huskatt/perser (sköldpaddsfärgad)

Pepsi - katt, huskatt (sköldpaddsfärgad)

Pepsi – katt, huskatt (sköldpaddsfärgad)

Nu fattad bara en hund också, men den kommer senare – tro mig 🙂

Hemsk natt

Gårdagen – dagen med hemsk ångest, var först på DBT och sen gick jag och Bror runt på stan, när han sen skulle på möte med balans så åkte jag hem, tog Dipp det första jag gjorde och sen tog jag nattmedicinerna redan vid 18:40 för jag hade sån ångest. Så jag vågade inte vara uppe ensam.

Somnade och vaknade till en snabbis på kvällen och somnade sen om. Sen kom mardrömmarna, jag var jagade av mina ex genom en mörk skog, de alla var hack i häl och Bror försökte komma ifatt för att rädda mig men han klev fel många gånger, hamnade i sån kvicksand så han sjönk till bröstkorgen, jag såg allt detta, hur de andra var efter mig och hur Bror sjönk.

blogga

Jag sprang och sprang men ville bara tillbaka för att hjälpa Bror, men jag vågade inte. han tog sig upp och tog upp jakten och sen samma sak igen, han sjönk så flera gånger men kämpade för att kunna hjälpa mig men han nådde aldrig fram.

Bara jag. Jag och dom. De var många och jag var ensam. Sprang, sprang och sprang. Snubblade över trädrötter, kravlade mig upp och fortsatte springa med eftersom jag snubblade så kom de närmare mig och tillslut var de så nära så de nuddade min arm, sen vaknade jag. Skenande puls, tvingade mig upp, ut i köket och rökte men ångesten var så stark så jag försökte somna om och då kom drömmen tillbaka.

Nu har jag varit vaken i 3 timmar, röjt i köket, försökt att skriva med har varit så skakis så jag kunde knappt hålla pennan. Men nu, sitter här och pulsen är fortfarande hög. Känner mig bara rädd. Det har varit så mycket av sånt länge nu. Inte mardrömmar men svår ångest och kronisk rädsla så fort jag är ensam. Även rädsla när Bror är hemma men mycket värre när jag är ensam.

Jag som har tänkt länge nu att jag ska ta Dipp och gå till skogen, men jag vågar knappt lämna lägenheten. Jag börjar bi galen, jag vet inte var jag ska ta vägen snart. Jag vet verkligen inte. Är bara rädd

Ångestlindring för stunden

2014315033489411952479_sbigJag blir galen. Minst sagt. Denna ångest, dessa tunga känslor. Jag har inte sovit en hel natt på evigheter, vaknar flera gånger per natt och på dagarna är ångesten ständigt påtaglig. Det försvann förut när jag var ute med Dipp på min powerwalk som jag fick för mig att gå.

Då mådde jag rätt bra, men sen – så fort jag kom in igen så kom den, blir värre för varje timme som jag är vaken. Igår, där på kvällen – känslan var så obehaglig, kändes som att jag var på väg in i ett psykotiskt tillstånd.

Det enda jag hade i huvudet var självskada eller ta alla tabletter som finns här hemma. Men jag låg där, i Brors famn och Dipp låg tätt framför mig. Men skräcken. Jag var bara så rädd. Rädd för allt.

Jag orkar inte med detta. Det börjar bli för mycket, jag vet inte hur eller var jag ska börja. Allt är bara otäckt just nu. Jag är så jävla rädd för kraschen, den börjar kännas tydligare för varje dag som går.

Jag vill bara få sova – sova och vakna först när alla tunga känslor är borta. Detta är inte kul längre. Verkligen inte. Eller är det tänkt att jag bara ska gå, ta på kläderna på morgonen och gå oavbrutet tills det är dags att sova?

Eller hur är allt tänkt? Någon som vet?

Märklig lördag

Morgonen var väl som den brukar, upp, rätt okej och insåg att jag var tvungen att åka in till stan, minns inte varför dock men jag var in och vände. Väl hemma så mådde jag absolut inte på topp, undrade hur jag skulle göra med kvällen då grannarna hade bjudit ner oss.

10469748_10152554832889580_7062963208925556561_n

Men jag tänkte att jag går ner och blir det jobbigt så går jag upp igen, det är bara en trappa så.. Jag tog en dusch och fixade mig och vid 19-tiden så kom jag ner. Satt första timman i köket med Kirsi och Berith och pratade och drack lite gott och rökte.

Vid 20:00 så började “så mycket bättre” och vi satt och åt gott, jag åt tom oliver – något jag inte tycker om men när Peter sa att han inte har klarat oliver under flera år och sa att dessa är goda, så jag var tvungen att smaka.

Den första var med citronsmak, inte alls min grej, men sen hände det något märkligt, testade med ostsmak och vitlökssmak och där var jag fast. Har nog aldrig ätit så mycket oliver på så kort tid innan.

Men mer gott, 3 olika sorters oliver, chips, rökt korv, päron, vindruvor, jordnötter, chilinötter och choklad. Sen dricka så var det både cider, cosmopolitan och whiskey som gällde. Sen var det mycken prat, musik och dans. Även jag dansade.

10730245_10152554828309580_3562662780320255615_n

Sen kom Kirsis bror och hade med sig Dooleys med kaffesmak och den var så himla god!! Jag har varit nyfiken på den länge och den var godare än den vanliga Dooleysen.

Så vid 3 i natt var det jag som stapplade in, tog Dipp på en snabbkiss och sen gick jag och la mig. Vaknade på gott humör i morse, kändes inte alls fel faktiskt. Trött men ändå på rätt gott humör.

Snart är det dags för sängen, eller ja – inte än men det blir en tidig kväll för det blir upp tidigt i morgon för jag ska vara hos gyn redan kl 08:00

1904008_10152555307694580_1000409736332354304_n

 

Sen sport: Elfsborg slog Malmö borta med 2-1

Färjestad tog en mycket efterlängtad seger hemma mot SAIK med 6-3

Fullspäckad dag

Ångesten igår tog på krafterna minst sagt, hade svårt att somna men tog 3 Imovane för att komma ner i varv och även för att kunna sova. Sen gjorde jag tydligen i ordning yoghurt med äpple, banan och päron. Bror lät röran som blev stå kvar så jag skulle ha något att titta på när jag vaknade….

Nå väl, vaknade 12:20 och då fick jag fixa i ordning mig för 13:50 gick bussen till veterinären med Chips. Sen efter det så åkte jag hem, lämnade henne, åt lite snabbt, ut med Dipp och sen tillbaka, fast då var det Ica som ligger precis vid Vettis.

Så, handlade hem en massa snälla saker för magen. Vi har ju ätit rätt kasst för plånboken inte tillåtit annat. Men nu när vi väl har kunnat äta så har Brors mage kraschat totalt, så det blev en massa proviva, välling, riskakor och torsk.

En massa annat också, men just de sakerna är främst till honom. Jag köpte även bacon – mitt älskade bacon!! Så sjukt gott!!

Men nu, nyss varit ute på sista rundan med Dipp och ska nu varva ner i soffhörnet med boken, sen sova!! Ikväll vägrar jag ångest för jag orkar inte mer. Det tar på krafterna, just då rent psykiskt, sen efter så blir det mycket fysiskt också.

Det känns som att man har träningsvärk i hela kroppen och sen en grotesk trötthet, så ja.. Jag ska sova snart, lite uppvarvad än dock men det löser boken åt mig

På plats

På plats

Bryta och tunnbröd med messmör

Bryta och tunnbröd med messmör

10659326_10152481146779580_74812756264454445_n


 

Vettis

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

Chips har en ful pälslös fläck på bakbenet som sträcker sig upp till ljumsken, såg inte det förrän i förrgår då hon tvättade sig. När man gosar med henne så ligger hon alltid på rygg i famnen och drar då ihop tassarna så då har vi inte sett något.

Det får mig att känna mig som en usel matte 🙁 Men jag ringde veterinären nyss och vi ska dit i morgon 14:50 och jag hoppas på det bästa. Vi har hittat en diagnos där bilden ser likadan ut och då stod det att det bla kan bero på foderallergi så vi hoppas på det och att det blir krage och salva.

Det kommer inte bli lätt i så fall för hon är inte direkt den som ligger till i famnen om hon utsätts för något hon inte tycker om. När man gosar med henne så är hon sällan kvar i famnen särskilt länge så ja…

Men håll tummarna för att det inte är något allvarligt, det får inte hända henne något, vi båda är rädda för farligheter, men försöker ändå tänka positivt, något jag dock är dålig på, jag är expert på att tänka mig det värsta.

Men… just nu kan vi inte göra något. Samtidigt så tar vi med Dipp så de på Djurmagazinet får klippa hennes klor. Framtassarna börja vi kunna få klippa men bak är omöjligt. När de klipper hennes klor så är hon jätteduktig så vi lämnar hellre in henne.

Men, nu ska jag dammsuga och sen ska jag möta Bror hos svärmor – han är iväg för att hämta mediciner och jag ska dona lite henna innan jag åker.

Vad var det nu igen?

10696348_10152471246144580_5351378249897601473_nDagen i dimma. Minns knappt vad jag gjorde för en timma sedan men tidigare idag så tänkte jag att “det här måste jag skriva om sen”. Men jag minns inte vad? Kanske att det kommer…

Jag har knappt sovit i natt – som vanligt. Men när vi båda var vakna så ringde elektrikern för att fixa belysningen till badrumsskåpet och efter det skulle vi möta Daniel i stan för att sen rösta.

Så nu har jag gjort min plikt och det känns bra! Jag kollade valsedlarna 3 gånger så jag inte tagit fel, sen fick även Bror kolla en gång. Så nu kan jag inte valt fel. Sen skulle vi gå till svärmor, något som känns som en omöjlighet nu när de bygger nya vägen, gräver tunnlar, murar överallt och vältrafikerad rondell.

Men ja, vi kom fram. Så vi satt där rätt länge, jag smet upp till Netto för att handla lite till henne och sen åkte vi hem. Direkt in, ut med Dipp, hon hade varit hemma de 5 timmarna vi var borta.

Vi skulle åkt en timme tidigare hem men så klart missade vi bussen och på kvällarna går de bara en gång i timmen. Det är alltid på kvällar och helger man missar bussen – eller om man har en viktig tid att passa.

Sen har jag suttit med tanken på föreläsningen som ska förberedas och jag har fått ihop allt så nu ska det skrivas ut, markera vad som ska vara med, skriva om och formulera med mina egna ord.

Sen ska jag försöka få ihop mer stolpar så jag inte har för mycket text framför mig. Men ja… Jag vet inte hur det ska gå dock – men intressant tanke. Fan! Impulskontrollen igen. Hej, jag ska hålla en föreläsning och nu har en massa nappat på det och vill komma och nu har jag ingen återvändo.

Vad tusan har jag gett mig in på??? Nå väl, måste se var jag ska börja när jag fått ihop material så jag vet i vilken ende jag ska börja för att komma igång. Jag själv kan tycka att det är ett viktigt ämne, eller – viktiga ämnen, men jag måste sitta med detta nu, lite varje dag ska jag försöka.

Max 2 timmar/dag, så det inte blir för mycket korvstoppning (varför man nu säger så)..

Men, nu har jag tagit mina 2 timmar, alla bloggar är lästa och nu smiter jag till min hörna i soffan med boken. Känns skönt att ha fått börja med Concerta nu igen..