Archives

När katten själv får välja

Pepsi, så här tillbringar hon med glädje sina dagar, det är ett bra sätt för mig att dra ner på rökningen, för inte vill jag lämna fåtöljen för en cigg, när man har en Pepsi ♥

10982456_10152832382529580_1137776306951932697_n10997298_10152832405494580_3389065960005837095_n

Kan man krypa ur sitt skinn?

10952285_10152801605254580_439009372760167636_nDessa dagar, jag faller mer för varje sekund och ångesten kommer tätare och kraftigare för varje gång och det skrämmer mig. Inte mindre rädd blev jag när jag såg vilken läkare som jobbar denna vecka, nämligen han som skrev ut mig dagen innan julafton trots att jag inte var redo.

Så, jag antar att jag är utskriven senast fredag. Skulle inte förvåna mig ett dugg. Men annars, jag har mest sovit idag utom då jag rökt och tuggat Stesolid. Känns så.

Bad om att få prata med min kontaktperson innan och hen skulle komma om en liten stund och att jag kunde vänta på rummet. Efter 2 timmar får jag veta att hen varit fullt upptagen med annat under tiden jag väntade.

Hade hen inte kunnat be mig prata med någon annan? Nej, väljer att svara “jag kommer om en liten stund”

Denna dag har varit jobbig. Började med bollmassage och sen medicin, somnade – vaknade, åt, rökte och mer piller. Sängen, krama nalle och skaka.
Sängen nästan vibrerar känns det som, men det är bara min puls som slår.

Abstinens. Jag har en sån hemsk abstinens så jag vet inte var jag ska ta vägen snart.. Jag känner bara att jag skulle behöva lätta på trycket och få känna en äkta avslappning som jag aldrig lyckas nå på annat sätt.

Men jag har lovat. Lämnat in mina saker, men en del av mig ångrar mig fortfarande. Jag står inte ut, jag vet inte hur jag ska klara mig – men jag har lovat min man att inte skada mig på avdelningen.

Jag kan dock bara säga att jag lovar att försöka, för jag ska verkligen försöka klara mig. När jag blir utskriven så sa han att vi tar sekund för sekund. Men en del i mig skriker. Jag blir galen…

Så har jag en kontaktperson ikväll som jag inte kan öppna mig för och det är Väldigt viktigt att man pratar med rätt person, så det kommer väl sluta med att jag ligger här och kvider. Att öppna sig och få suckar och ett “Mmm” som svar känns inte så… Givande.

Men. Jag måste kämpa och det gör jag nog bäst under täcket med musik i öronen. Annars blir jag galen. Jag har bara en enda sak i huvudet nu. Eller ja, min fina familj, men annars – den falska vännen.

(Sen sägs det att hudvård är bra, men jag ändå får jag inte köpa allt på hyllan. *ironi*)

1506774_10152801202229580_6105659390541642214_n

Fan vad jag vill sniffa pälsklingar nu. Mattes hjärtan 

Är den ena nöten knäckt?

Drömmarna om Jonhas, kan jag ha listat ut varför de kommer? Jag och Bror har pratat lite om det och jag har tänkt jättemycket. Pratat och chattat med en volontär på Mind. Och nu sms med Anjelica.

Kan vara så enkelt som att jag gjort allt jag kan för att tränga undan tankarna på Micke. Nu ska han inte heta aset längre, nu får han sitt rätta namn.. Nästan sugen på att slänga ut efternamn också.

Men, jag skrev ett detaljerat brev till Bror och min terapeut, så det kanske skulle vara lättare att prata med terapeuten om hon vet om allt. Jag använde mig av alla Hans ord, hårda och brutala. Den nakna, smärtsamma sanningen.

Så, jag öppnade mig och vet nu att jag träffar Ullrika sista gången i morgon, vi har inte ens påbörjat något som handlar om Micke. Så nu är det väl lite så att det känns som att jag öppnade mig på tok för tidigt eftersom ingen vet ju vem eller när jag får en ny terapeut.

Ingen vet när en krishantering kan börja. Så, jag blottade mig väldigt tidigt, i början på sommaren och det är första gången som jag sätter ord på allt så detaljerat som då, jag har försökt tränga undan det i så många år och när jag väl öppnar mig så kommer jag inte att ha någon att prata med, någon som ska hjälpa mig att kunna hitta “verktygen” för att gå vidare.

Vet inte, kanske kan vara så. Brevet ligger i datorn och ibland funderar jag på att lägga ut vissa delar här, men då ett Låst inlägg. Det är inte många som har lösenordet, bara de allra närmast.

Men jag vet inte… Men jag har bestämt mig för att sova i natt ändå. OM detta är orsaken till drömmarna, då kanske de upphör, vem vet och jag Hoppas det. Jag orkar inte vara rädd för sovrummet, sängen – rummet där jag ska kunna slappna av och känna mig trygg i, inte uppleva med några negativa känslor.

Där inne ska det vila ett lugn och en massa kärlek.

Måste även dela med mig av vår söta katt, Pepsi

Dagens selfie

Ska försöka idag, kämpa för att må bra – det brukar fungera bättre om jag gör mig i ordning med smink och hår sen även fina kläder som jag trivs med, så detta är dagens selfie.

10847976_10152653495549580_6079071565079171187_n

Sen ska jag till svärmor, hon ville att jag skulle handla lite åt henne, Bror följer inte med för han har en massa med sladdar att fixa med, just nu ligger allt bara som i en evig röra och det är svårstädat där.

Så jag hoppas att det blir bättre. Annars då, jag har sovit bra, vaknade vid 8 och kände mig pigg, så jag hoppas att känslan hänger kvar. Hoppas verkligen det. Fast just nu känns det som att jag är överklädd så jag vill byta till jeans och en vanlig tröja.

Känna mig mindre uppklädd, men det skiter jag i. Bestämde redan igår att jag skulle ha kjol eller klänning. Jag har ju köpt såna fodrade svarta leggings så jag kan ha kjol även om det är lite kallt.

Men men… nu ska jag ta en cigg, sen borsta tänderna. Sen är jag helt redo för dagen.

Positiva känslor, sånt som jag alltid bör tänka på, som jag verkligen försöker tänka på – jag tänker på det familjeliv som jag skapat, det utan biologiska band. Jag har min man som jag älskar mest i världen, han som ger mig trygghet bara genom att bara finnas till. Även om han inte gör något aktivt när jag mår dåligt men han finns där.

Dipp, hunden alltså . hon märker Direkt när jag mår dåligt så hon söker upp mig, visar att hon finns. Så fort jag går och lägger mig så kommer hon och lägger sig så nära hon bara kan.

Chips, den gamla katten. Hon fyller 12 i maj – hon är en som lugnar mig, hon brukar väcka mig på morgonen genom att ligga så nära huvudet hon bara kan och spinner. Ibland tar hon sin tass och stryker mig över kinden. Ibland utan klor.

Pepsi, kattungen som är mer vild än tam. Hon ligger alltid i mitt knä, eller inte just nu men hon brukar ligga där, spinner oftast, sen får hon för sig att min ärm är till för att bitas lite på, typiskt kattungar.

Sen har jag svärmor Vieno som alltid bryr sig, blir oftast väldigt glad när vi kommer på besök- hjälper oss när vi har det svårt, försöker sätta sig in i hur vi mår och om jag har självskadat så finns hon där utan dömande ord. Hon är fantastisk.

Sen har vi Brors barn, deras namn utelämnar jag, men den äldsta är den jag har mest kontakt med, inte så att jag träffar honom ensam, men han är ofta med oss och vi går runt och pratar om allt.

Sen har jag fått nya vänner, mest genom DBT:n men även där utelämnar jag namnen. Det finns folk, men jag vågar inte träffa dom än, för rädd att bli sviken igen. Men de är bra människor, det vet jag innerst inte.

Jag är tacksam för de alla!! Sen har jag även min biologiska familj, men de kan jag nämna senare för nu har jag inte tid att sitta här

Det tar sig

I morgon har Pepsi bott här i 1 månad, hon har verkligen blivit tillgiven, ligger Alltid i mitt knä, lägger sig på rygg och verkligen sträcker på sig och kräver att jag ska klappa henne över magen.
Klassiskt tecken på att katter känner sig trygga – det känns så fint

1475947_10152651429114580_862431457831520680_n

 

Sen verkar det nu som att Chips har visat vem som bestämmer, Pepsi fräser fortfarande när Chips är nära, men inte alls som i början.
Igår gav Pepsi Dipp flera pussar plus att hon drog sin lilla tass över kinden på Dipp, det såg så himla fint ut…

Pepsi

Ett ställe hon trivs med att ligga på är mina ben, spinner som en tok gör hon med

10696176_10152648008514580_462945822572090901_n

Så har sömnen kommit

Igår, jag somnade runt 22:30 tror jag, vaknade vid 7 och gick upp för att fixa kaffe och i väntan på att det skulle bli klart så gick jag och la mig hos pälsbollar och make, somnade om och vaknade vid 10!!

Så skönt att få sova, det var liksom inte igår om man säger så. Men nu känner jag mig okej. Var ute med Dipp i skogen för ett tag sedan, så hon lekte loss med sin pinne och när jag väl fick henne att gå vidare så dök det upp en katt.

Dipp fick fnatt och jag höll på att halka för det är riktigt blött ute och då ha en hund som drar när man står på blöta löv.. Ja, ni förstår…

Men sen utöver allt det så håller jag fortfarande på att tvätta – har mycket att ta igen, plus att vi har en ny pälsboll som vill markera revir, så det är ju inte direkt mindre tvätt om man säger så, men hon är underbar ändå. Men, nu har jag inte tid att sitta här, ska vika tvätt…

Vet inte, har ju designat om bloggen, ser det okej ut eller vad anser ni? Vill även att ni ska vara nöjda, så kom gärna med förslag. Headerbilden tog jag i en skog i Småland, men bakgrunden? Ser det okej ut?

Sen denna…

1782053_743275365747568_9097988448052552563_n

 

Saknad?

Fick en kommentar av Emma, hon undrade hur jag mådde just för att jag inte har bloggat på ett tag. Känns fint med en sån kommentar måste jag säga, det måste på något sätt betyda att jag har något att framföra 🙂 Jag har inte mått bra för fem öre, var en kaotisk helg och vi fattade beslutet att inte hänga på Facebook så mycket och för att lättast undvika det så har jag haft datorn avstängd.

Sen detta med att blogga genom mobilen känns mest besvärligt eftersom det blir så pilligt på något sätt, plus att det blir svårt att se hur texten ser ut, jag vill gärna få en bra överblick över det hela. Men jag ska försöka bättra mig. Men jag ska försöka att bara sätta igång datorn för att blogga, kommer förvisso vara på Facebook i mobilen, men det blir inte lika mycket då.

Ska försöka hitta vettigare saker att göra. Vi har bestämt att vi ska göra små utflykter när det är fint väder, gå längs olika promenadleder som finns på många olika platser. Vissa sjöar är inte så stora så då ska vi gå runt sjön och bara ha en massa fin kvalitetstid tillsammans. Gå, ta med kaffe och kamera och bara vara.

Jag har mycket lättare att prata när vi är ute och går.. Sen, apropå kamera – jag tänkte först ta med den i morse men gjorde inte det vilket jag ångrar. Det var ju dags för DBT idag och vi startar varje gång med medveten närvaro och det är ofta så att vi ska sitta runt bordet och blunda medan ledarna berättar om saker vi ska tänka på och om man börjar tänka på annat så ska vi styra tillbaka tankarna till här och nu.

Men idag gjorde vi den utomhus, vi skulle gå två och två, prata och visa att vi lyssnar på varandra, något som jag tycker är svårt för jag lyckas alltid tappa fokus och missa allt vad folk säger tillslut. Men så gick vi förbi en liten sjö och dimman låg så fint över vattnet och då hade jag velat ta en bild över det hela.

Hade visserligen kunnat med mobilen, men det blir svårt att få en tillräckligt bra bild på det sättet. Men jag hade ju kunnat testa i alla fall, men ja – lätt att vara efterklok.. Som alltid.

Nu – jag sitter här med lilla Pepsi i knät, och Dipp är på henne hela tiden och vill leka men hon är så bufflig så Pepsi vill bara gömma sig. Så när hon ligger i mitt knä så hoppar hon ofta upp i fönstret för att få vara ifred, vilket är synd. Vore bra om de kunde prata samma språk, förstå varandras kroppsspråk.

Men så är det tyvärr inte. Men de är nyfikna på varandra, ibland ligger de nästan nos mot nos en tid, sen lämnar de varandra.. Men jag hoppas att de snart lär sig att kunna leka fint. Jag vet ju att Dipp kan, för när vi var på Hässleholmens hundrastgård så lekte hon med en papillon och de är ju så små, men Dipp gick ner till hans nivå och var väldigt försiktig, buffade på honom men på ett fint sätt.

DSC01683

DSC01692

Tisdag väntar

slide7I morgon är det dags igen för DBT och bilden, ja – jag faller fortfarande för frestelsen, som nu inte bara varit en frestelse utan blivit värre än så. Men tanken är ju då att vi ska lära oss att leva utan det. Men jag har inte lyckats och snart är det slut.

Jag är livrädd om jag ska vara ärlig, detta med framtiden är något jag tänker på mer eller mindre hela dagarna, just vetskapen om att efter mitten på januari, ingen vet hur lång tid det tar innan jag får tid till en ny terapeut.

Det enda jag vet är att jag kommer träffa den terapeuten mer sällan än jag gör nu. Visst, jag får ändå vara glad att jag kommer ha någon, men om jag känner mig själv rätt så behöver jag tätare kontakt.

Inför varje ny fredag så känner jag att jag har så mycket som jag behöver ta itu med, men ändå hinner vi inte prata färdigt. Så jag går ofta hem mer mer ångest än då jag gick dit. Det blir att vi avslutar när vi är vid den punkten som är jobbigast. Men jag hoppas ändå att det blir bra.

Men i morgon efter gruppen så ska vi gå och fika, så vi avslutar gruppen på ett bra sätt 🙂 Sen ska jag möta Bror och då ska vi springa runt och fota lite och sen ska vi till hans mamma.. Vi ska även handla viktiga saker, sen det tråkiga – gå igenom budgeten. Vi har ett bra budgetprogram som vi ska använda oss av nu när vi har en ekonomi.

Vi kommer dock inte komma ifatt än eftersom vi fått “slira” på en massa räkningar så nu blir det dubbla räkningar ett tag.  Sen har vi ju veterinären vi ska till för att fortsätta utredningen gällande Chips och det enda i prisväg jag vet är att det kommer kosta 450:- bara att komma dit, sen vet vi inget mer.

Men vad gör man inte. Vi är ju inte stammisar där direkt, sist vi var där var för 1-1½ år sedan, minns inte så noga men det är ändå rätt bra med tanke på att hon fyller 12 år. Så det är en gammal dam det där 🙂

DSC_0100

Men hon har världens vackraste tassar 🙂 Tog förresten 2 bra bilder på Dipp och Pepsi, så jag avslutar detta inlägg med dom

DSC_0092

DSC_0094

Nykomling i familjen Carlzon

Vår nya familjemedlem, vid namn Pepsi – vad annars.. Nu har vi Dipp, Chips och Pepsi. Hämtade hem henne idag med hjälp av Lisa. Det jag fick veta av förra ägaren var att Pepsi var van vid stora hundar och det tog 10 minuter, sen satte hon Dipp på plats 🙂 Precis vad som kan behövas. Vad gäller Chips och Pepsi så fräser de mest, men nå väl – här är hon ♥

1476701_10152596573519580_8614341960658966613_n

Okej, en förklaring nu kanske

 

Dipp - hund, Border collie/dalmatiner

Dipp – hund, Border collie/dalmatiner

Chips - katt, huskatt/perser (sköldpaddsfärgad)

Chips – katt, huskatt/perser (sköldpaddsfärgad)

Pepsi - katt, huskatt (sköldpaddsfärgad)

Pepsi – katt, huskatt (sköldpaddsfärgad)

Nu fattad bara en hund också, men den kommer senare – tro mig 🙂