Archives

När man varken vill eller orkar

A

Kämpa för fan! Limma ihop masken där den börjar spricka, visa ingen svaghet, far och fläng för att springa ifrån ångesten, visa ingen hur du mår. Det är väl lite så det är just nu. Spela teater, gör det bara ingen ser sanningen.

Det är lättare att skriva om den. Kanske för att jag blir jävligt blockerad för att våga prata om det, okej att Bror vet lite, men jag vågar inte öppna mig för mycket för han är trots allt inget proffs och jag själv känner att jag behöver hjälp för att klara av att stå upp. Men jag har ingen terapeut och kommer inte att få på länge.

My eye

My eye

Men, det som jag mest gör nu för att fokusera bort min ångest – jag letar efter geocaches. Hittade en idag men kunde inte ta den för att en mugglare hade ögonen på mig. För er som inte vet så kan jag säga att mugglare tillhör det folket som inte håller på med geocaching och inför dom så måste vi smyga.

Så, det och kamera. Men det är svårt med foto för jag hittar inte något som är värt min tid. Jag vet att det finns massor runt mig, men jag kan inte se det ljusa. Inte nu. Orkar liksom inte.

Så har jag “fel” kamera också, min ligger på panten som vanligt och jag vill kunna åka till stan med Bror och varsin kamera, men det lär väl dröja. Men annars, är jag hemma så skurar jag golvet med tandborste typ, för det tar längst tid. Allt för att hålla mörkret som bor i mig på behörigt avstånd.

Jag hatar att känna som jag gör, jag hatar ångest, jag hatar känslan av att jag “måste” dölja mitt inre för omvärlden. Jag vill kunna visa sanningen fullt ut för Bror, men när han frågar hur jag mår så blir det typ “nja, det är inget vidare” och mer än så kan jag inte säga.

Även fast jag vill krypa in under sängen och gråta. Men, jag står upp, kämpar för att inget visa och nu fokuserar jag på tisdag då vi ska på fotboll. Det ser jag Verkligen fram emot – på riktigt! Jag älskar fotboll, kan inte säga annat. IF Elfsborg Guliganerna

Att få annat att tänka på

Jag vet inte vad som händer med mig, men om Bror inte vill till stan eller liknande så har jag börjat åka själv, något jag inte gjort innan.. Bra jobbat!! Så, idag valde jag att åka till stan för att jaga lite cacher och det blev 4 stycken, sen frös jag lite väl mycket.. 

cachDen sista jag tog var lite klurig, GPS:en visade lite galet på ca 10 meter men när jag väl lokaliserat den lilla burken så var jag tvungen att skynda mig med att klättra upp och ta den, för det var en barnfamilj intill och mamman började väl tycka att jag bar mig lustigt åt så hon tittade åt mitt håll hela tiden.

Men, när hon vände bort blicken så var jag snabb som en iller typ.. De andra var lättare då de “mugglare” som var nära, de lurade jag bort genom att “ta kort”.. typ. Funderar på att ta någon i morgon med då jag ändå ska till stan, först ska jag ta litiumprover och sen träffa mitt boendestöd.

Sen vet jag inte så noga, kanske stannar jag i stan ett tag eller så åker jag hem. Får se, men som det känns nu så åker jag hem och tar en långpromenad med Dipp. 

Nu är jag helt slut, krävs inte mycket för att bli trött nu för tiden, men det brukar räcka med att vila i 1 timme och gör jag det så är tvätten klar lagom tills jag har vilat klart, så kan jag köra in den sista maskinen. Skönt att se botten på tvättkorgen…

Jag fattar inte hur 2 personer kan få så mycket tvätt, det är för mig en gåta. Men men, nu har jag en spinnande katt i knät, så hon ska få mer uppmärksamhet än dig! ♥

Blandade känslor

Var hos läkaren idag och fick min sjukskrivning förlängd till sista november, men läkarutlåtandet kan ta upp till två månader innan jag får det. Sen fick jag veta nu att jag Är bipolär utan närmare specifikation. Vet inte om utredningen kommer fortsätta så jag får veta lite mer vad för typ av bipolär jag är. Det enda jag vet är att det är kroniskt.

Kroniskt deprimerad. Känns sådär. Det är ju trots allt med dalar jag har, depression med mycket ångest. Så det är väl så det är. Borderline är ju något jag kan bli av med men inte det bipolära. Jag kan med medicinering hålla det i schack men just nu fungerar det så där. 

Sen fick jag mail av min handläggare på soc och hon kommer hem tillsammans med en kollega i början på nästa vecka och någonstans efter det kan jag få pengar och det känns sådär det också. Allt är sådär. Just nu.

Jag fick dosen av oxascand höjd från 5 mg till 15 mg så jag hoppas på bättre hjälp där. Sitter nu med 30 mg i kroppen så blir det mycket konstiga stavfel så vet ni varför. Jag är helt slut just nu, Det har varit en lång dag. När jag var klar hos läkaren så messade Jonas om att han och Dipp tänkte åka till stan så vi passade på att ta en cach när vi ändå var i närheten av en.

Men, nu ska jag dricka upp mitt kaffe, läsa bloggar och sen prata lite med Malin på msn. Sen är det dags att laga mat om en stund.


En del av mig vill bara ta fram rakbladet.
Nu.
Men får inte 

Geodog

Hade väl egentligen lagom lite lust att gå på promenaden i morse då jag faktiskt fasar för att möta Honom, men Dipp måste ju så jag tänkte ta mig till en liten sjö där jag även visste att det låg en cach plus att vi inte gått där på länge.

Väl där drog jag på gps:n och sökte av området och tillslut så pendlade det mellan 1-8 meter så då började jag söka av ordentligt och Där låg den 😀 Säger såklart inte var…  Satt sen i solen och njöt lite, men oron ville inte lämna oss, men tillslut var det dags att gå hemåt igen.

Nu sitter jag och funderar på hur vi ska lösa dilemmat med soffan som står och väntar på oss, hur vi ska få hem den.. Men det återstår att se.. Det kostar 495 att få den hemkörd, men det är pengar vi inte har. Och den förra hjälpen vi hade sabbade vi bort, så hur vi nu ska lösa det vet jag inte

Nu börjar det bli dags för kaffe och sen vet jag inte. Städa skulle behövas, men känns inte som någon idé då Jonas och A står och försöker få igång Åsas espressobryggare.. Så jag hittar på annat 

Över-och underskott

Koncentrationen. Den ställer till det för mig, jag vill så gärna kunna läsa en bra bok, krypa upp i min fåtölj och läsa och dricka te. En bok ska avnjutas med te, inte med kaffe. Det blir bara fel. Men jag kan ju inte. 10 rader sen tappar jag bort mig i konstiga tankar. Tankar som kan röra allt utom det jag läst.

Jag funderar ofta på vad man kan ta för sysselsättning för att öka koncentrationsförmågan men kommer aldrig på vad. Många brukar prata om mandalabilder, att måla de små fälten och jag måste erkänna att jag är nyfiken. Det är ju vanligt till barn med adhd.

Jag vill ha en hobby, men jag är ofta sån att om jag hittar en hobby så går jag in för den till 200% i några veckor, sen tröttnar jag och då sitter jag där igen och funderar.

Men nu hoppas jag att Jonas kan bromsa och puscha lagom mycket när det gäller geocaching. Det tror jag är en bra hobby just för att jag måste då komma ut.

Sen som nu, jag är så trött men kan inte varva ner, jag måste göra något men vet inte vad och orkar heller inte göra något. Måste dock ut med Dipp om en stund men det blir bara en kortis denna gång. Känns dock lagom upplyftande att ta på sig blöta byxor men något annat existerar inte.

Jag blir ibland så trött på mig själv. Mina tankar och känslor svänger så mycket från dag till dag. Nu har jag hatat mig själv och min spegelbild och min vikt. Nu känner jag mig rätt nöjd. Det enda som stör är utslagen i ansiktet och de sk kärlekshandtagen. De hatar jag verkligen och jag vill gå ner för att bli av med dom.

Krister kommenterade ett inlägg som handlade om just min vikt och att jag inte skrivit ut mitt BMI och om man räknar ut det på en bmisida så står det “”Ditt BMI är 25.9 vilket betyder att du har viktklassen Övervikt. För att komma ner på normalvikt behöver du gå ner 2.8 kg.””

Men jag vill ner till 75 kg och då kommer jag ha ett bmi på 23,67 vilket känns lagom. jag vet att man inte ska hänga upp sig för mycket på bmi, men jag vill ändå gå ner lite. 

Sen ska man som kvinna inte ha ett midjemått som överstiger 88 cm och dit är det långt. Riktigt långt, men det hakar jag inte upp mig på lika mycket. Det är siffrorna på vågen jag vill vara nöjd med.

Nå väl, nu ska jag avsluta kvällens bloggande, kanske kommer ett videoinlägg under kvällen, det var ett tag sen sist och jag tyckte at det var kul att videoblogga också. Eller så gör jag det i morgon bitti, lagom nyvaken och flummig. Får se.

I morgon ska jag på sömnskola förresten… Ska bli… intressant? Kanske. Får se, berättar mer i morgon 

Sömnpratare

För er som inte vet. Jag pratar i sömnen, mycket, tydligt och långa konversationer. Inte så att man kan fråga mig saker och förvänta ett svar. Men ändå.

Ett ex till mig fick många skratt och jag var väldigt noga med att väcka henne för att sedan säga saker som “jag var slav förut” eller en gång som är min personliga favorit, jag sprang i sömnen och skrek “Akta er för björnen, akta er för björnen” sen skrek jag “AJ!!”, satte mig upp i sängen, tog foten till mig och började pilla på den för att sen säga “Tagg i foten”

Eller den gången jag pratade om JK Rowling och sa något om att “Tänk om hon kunde skriva en bättre bok, en om Dumbledore och hans äventyr”

I natt läxade jag tydligen upp Dipp och natten till igår pratade jag med Jonas om hur man sorterar tvätt och tvättar sängkläder för att få bort de äckliga snusfläckarna.

Jag själv skulle vilja spela in en hel natt för att höra vad jag pratar om. Jag pratar tydligen mer eller mindre hela nätterna och samtalen växlar friskt.

Annars då, jag vaknade lite innan 5 och då satt Jonas fortfarande uppe, men vad kan man förvänta sig efter så många timmar av sömn han har bakom sig. Men vi satt uppe en timme och sen gick vi och la oss och sov i någon timme.

Snart ska vi göra oss redo för dagen, åka med Dipp till Trollskogen och leta efter geocacher – trots att vi har henne med oss, men jag får hålla henne så får Jonas leta då han vill hitta en cach före mig :p

Vi har en i närheten hemma som vi Vet var den är men man behöver en smärre klätterutrustning för att ta sig dit.. haha.. Fast nej, inte riktigt, bergsknallen är kanske 3 meter hög och man dör väl inte direkt av att ramla ner. Men det är inget jag strävar efter att göra dock. 

Men, nu ska jag fixa lite välling då det är det enda som finns att “äta”… eller vi har havregryn men jag är så trött på gröt.

I-landsproblem

Nu är jag suger, så j-a sugen på att ge mig ut och leta efter cacher. Problemet är, jag äger 2 par byxor och båda ligger nu i tvättmaskinen… Tänkte inte riktigt så långt när jag slängde in dom så det blir även problem när jag ska ut med Dipp.

Jag har verkligen fastnat för geo, så jag startade en sida på Facebook <— Länk, så gå gärna med och sprid gruppen vidare. Tanken är att man kan berätta om speciella cacher man hittar, om man har varit i andra länder och cachat eller liknande.

Jag är ju total nybörjare och vet inte riktigt än hur man ska tyda gps-koordinater, men det är väl något man lär sig med tiden.. Vore även kul att hitta andra i Borås-trakten som man kan gå tillsammans med. Nu är det ju jag och Jonas, men det vore kul att kunna bli fler 🙂

Så, gå med i gruppen om du själv håller på (och om du har facebook)

Det som är så bra, när jag är ute så tänker jag så mycket på cachen så jag liksom glömmer av att jag mår dåligt för stunden, det lindrar ångest men inte att den försvinner helt. 

KÖPES!!….

…Ett gott morgonhumör åt mutterpelle :p

Hunden ligger och sover och har varit på promenad och jag har även gått en promenad med dammsugaren. Nu sitter jag och dricker välling och ska snart bege mig ut på äventyr.. För fint väder ute så det gäller att passa på.. Vi har en massa mynt som jag tänkte växla in på tempo och sen skriva i våra namn på den första geocachen vi hittade.

Sen blir det nog att jag letar efter någon annan.. Det är 3 st som vi tror att vi kan hitta, men är lite osäkra.. Sen är den en som är spännande, läs bara beskrivningen:


 

Industrial Evilness

“”Glöm allt om den trevliga söndagsutflykten med en mys-cache i gröngräset. Glöm det där med picnic-cache tillsammans med svärmor och barnen. Här är den riktiga Cachen!

En gång för länge sedan byggdes här Fabriken. På Fabriken tillverkade man en massa olika saker av gummi, det var inte bara däck utan många andra saker som tex gummistövlar, skosulor och en massa små och stora detaljer. Det var varmt svettigt, mörkt och smutsigt.

De farliga ämnena fanns överallt och den giftiga HA-oljan rann från våningsplan till våningsplan . Människorna blev sjuka och började dö i cancer. Men i vinklar och vrår viskades det om något annat som tog död på människorna. Det antyddes om något ont som fanns i byggnaden. Att alla gifter hade runnit ner och samlats nere under Fabriken någonstans.

Koncentrationen blev bara högre och högre och till slut så fanns det så mycket gift därnere att en varelse skulle ha uppstått. En varelse som inte går att ta på. Inte gjord av kött o blod. Utan mer en skugga gjord av ren ondska. En skugga som ibland svepte uppåt i byggnaden och förmörkade människornas sinnen. En skugga som sände iskalla kårar genom ben och märg på de olyckliga som råkade befinna sig där. En skugga som ibland tog någon med sig ner i djupet. Människorna var rädda men försökte låta bli att tänka på varelsen.

Idag är fabriken sedan länge stängd. Men… längst ner under den understa källarvåningen finns varelsen kvar och slumrar. Den ligger och ruvar i sedimentet på botten av det sjuka vatten som finns där. Någonstans där inne finns cachen och väntar på dig. Många är de modiga som gett sig in där men få är det som återvänt. De som kommit tillbaka har alla varit förändrade, tysta och med något skräckfyllt och vemodigt i blicken. Om du vågar försöka dig på denna cache så ta det försiktigt och väck inte ondskan till liv igen.””


 

Spännande eller vad!!! Som kommentarer skrivs om högt vatten och fladdermöss, så jag är sjukt nyfiken på den.. Har dock inga lämpliga skor så vi får hoppas att Jonas gummistövlar är höga nog.. Annars får man köpa nya, det kan inte vara så dyrt om man köper begagnat.

Nå väl, nu ska dagen starta så på med kläder och ut i världen!! 😀