Archives

Jag gjorde det!!

Så som jag pratat om att jag ska börja träna, men kommer aldrig ut.. Jag har så dålig disciplin när det gäller förändringar. Men, i morse drog jag på mig träningskläder och drog till gymmet! Det var faktiskt rätt skönt att träna. Hoppas nu bara att jag kommer iväg snart igen. Jag ska ju få fysisk aktivitet på recept och då kommer ett månadskort kosta 250:- istället för 600.

Så jag kommer att ha råd med träning. I samband med det ska jag försöka sluta röka också, så bra att jag bor själv för ingen blir påverkad av min ångest eller irritation.. Det är nackdelen med att sluta röka. Att humöret påverkas så som det gör.

Som tur är så umgås jag inte med rökare på det sättet, bortsett från när jag är på Flamman, men där är det bara 2 st som röker. Flamman är alltså min dagliga verksamhet. Jag är visserligen inte där varje dag, vi har satt upp att jag ska vara där måndag, onsdag och fredag.

Så ska jag försöka träna efter Flamman, så då blir det 3 gånger i veckan.  Eller om jag kanske ska börja med 2 gånger i veckan. Jag får se. Kommer att få FAR tidigast den 13 december då jag ska träffa sjukgymnasten. Så nu har jag gjort min läxa som jag fick igår, jag ska göra squats varje dag för mina knän, kolla upp om möjligheterna att kunna träna och besöka gymmet minst en gång.

Annars.. Livet rullar på, trött hela tiden, vilket jag inte tycker om… Men jag försöker få saker fixade varje dag ändå och försöker att komma ut på promenader. Sen om det bara är till Ica eller runt hela Gnesta spelar ingen roll, bara jag kommer ut lite, andas frisk luft.

Men, nu ska jag runda av – torkar upp på golvet i badrummet där det visade sig vara stopp i avloppet i duschen så jag har haft en mindre pool där inne, så nu måste jag torka upp det sista.

 

Jag tänker om livet och hälsan

Jag är fet och jag måste gå ner i vikt, dels för hälsan och sen för att jag inte trivs med hur jag ser ut idag.. Och då är det Min känsla och inte hur jag tror att min omgivning tänker om mig. Jag har gått upp i vikt sen jag började med mina behovsmediciner. Surt, för den medicinen fungerar på mig.

Men jag gillar inte biverkningen på + 30 kg. Så jag har en del att bli av med. Jag går ut med personalen på Flamman på måndagar och fredagar och sen är det tänkt med personalen på boendet på lördagar, men jag ska ändra det till onsdagar för på lördagar åker vi på utflykter så då förlorar jag mina promenader.

Tanken är så klart att jag ska börja komma ut på promenader ensam också och lägga om till löpning. Är anmäld till ett lopp som är i januari, man springer inte på en speciell plats utan man springer där man är och distansen för alla är 5 km. Så jag ska räkna ut en promenad som är 5 km och sen träna den sträckan.

Man ska gå eller springa, men jag ska försöka springa så långt som möjligt. Det är något jag vill komma igång med. Sen ska jag även fokusera på maten. Först tänkte jag att jag skulle köra lchf men det verkar på gränsen till komplicerat. Sen tänkte jag om, att jag ska äta om man tänker husmanskost men att jag byter vanlig pasta till bönpasta. Sen äta mindre portioner.

Ska även fortsätta med att köpa ProPud milkshakes till de dagar jag ska springa. Men jag tänker inte gå från noll till hundra med löpningen för då tröttnar jag bara. Jag vill börja med att springa 3-4 gånger i veckan, men jag måste börja med en gång i veckan och sen öka successivt och inte gå all in som jag är bra på att göra. Det är dömt att misslyckas.

Sen har jag stöd av en som jag lärde känna på psyk i Borås, hon ska också gå ner i vikt så vi peppar varandra och uppdaterar om vad vi ätit och om vi ätit något socker eller typ druckit cola. Jag är dock duktig där, jag har börjat med att köpa cola zero och tycker nu att det är godare än vanlig cola.

Sen måste jag låta allt ta tid. Men jag vill ha snabba resultat annars tröttnar jag. Så jag Måste tänka om, tänka att det får lov att ta lika lång tid att gå ner i vikt som att gå upp i vikt, tom ta längre tid. Men jag vill se resultat snabbt. Har ingen våg Än, så jag kör med måttband, men jag vill även väga mig.

Ska börja på sjukgymnastik för mitt knä och kommer då passa på att köra igenom hela kroppen när jag ändå är där, om man får göra så. Vi ska gå igenom gymmet på onsdag så jag ska fråga då om jag får träna mer än bara övningar för mina knän. Det borde jag få tycker jag.

Annars så skulle han skriva ut ett FAR och då kan jag träna uppe vid skolan och då har de även bassäng, så då ska jag simma ibland också.

Jag vill så mycket men har så dåligt tålamod. Sen är det trist att träna ensam.. Men en som går på Flamman (daglig verksamhet) ska flytta till Gnesta och vi har pratat lite om att gå tillsammans ibland, så jag hoppas att det blir så. Hoppas att hon är lika trevlig som hon verkar.

I övrigt, nästa utflykt med boendet, då ska vi till en affär/lager där de säljer massa kläder riktigt billigt, så då ska jag se om jag hittar jeans och en vindjacka som jag kan ha när jag tränar. Det är det enda jag tänker köpa. Skulle vilja ha mer träningskläder dock. Jag måste ha motiverande kläder för att det ska kännas kul att träna.

Jag har ett par löpartights, men de slutar precis under knät så det blir lite kallt nu på vintern. Men jag har ett par “sladdriga” byxor som mamma köpte i en annan billig affär så jag ska ha dom över. Sen har jag funktionströjor och fleecejacka. Så en vindjacka på det, sen är jag redo typ.

Sen önskar jag mig en typ yogamatta för då kan jag börja träna inomhus också. Jag försökte härom kvällen, men golven är så hala och mattorna är inte stadiga nog så det var bara svårt att göra några övningar. Jag har inte tänkt yoga (inte än) utan mer saker som plankan, “bergsklättraren”, armhävningar, situps och sånt.

Köra det som uppvärmning inför powerwalk/löpning och sen stretch efter det.

Men men… Jo, jag träffade min pappa förra veckan, på onsdagen tror jag det var. Det kändes fint att se honom. Hade inte träffat honom sen 1 juli så det var För lång tid. Det har varit saker som kommit i vägen från både deras håll som från mitt håll. Men så är livet.

Nu ska jag mingla vidare, kanske kolla lite på tv. Eller något sånt. Börjat bli trött så det blir en tidig kväll. Var och hämtade mitt kedjetäcke idag, så det ska bli skönt med 10 kg över mig. Men. Tack och hej

Den evigt långa dagen

Lång dag är bara förnamnet. Dagen började kl 06:05 då kaffebryggaren gick igång, sen satt jag och tittade på nyhetsmorgon.. Sen har jag mest hängt på facebook samt plockat lite i lägenheten. Tog de största kartongerna och gick till soprummet med dom och passade då på att köpa cigaretter och en cola zero.

Har nu bestämt att det får vara nog!! Bort med onödigt socker. Främst godis och läsk för det är något jag konsumerar friskt. Ska även byta pasta mot bönpasta, så det ska jag köpa i morgon då jag har min handlingsdag. Ska även köpa vitkål!! Det ska bli mitt godis igen, det är så gott.

Sen har jag försökt intala mig själv i att det går fort att dammsuga här hemma men jag har fortfarande inte kommit till skott. Men jag har sorterat mina sopor så jag sorterar plast, kompost, metall, tetra, kartonger, vanliga sopor. Ska se om jag kan sortera mer. Kommer även sortera glas när jag väl får något i glas att slänga.

Kollade på Greta gris och Pippi Långstrump på Playkanalen. Sen gick jag in till personalen och drack kvällskaffe tillsammans med 2 andra som bor här. Det är bara vi 3 som möts upp.. Vi gör det kl 18:30 alla dagar utom onsdagar, så är det fika på Flamman där vi även äter kvällsmat tillsammans.

Nu är det bingolotto på tv och sen börjar Hellénius hörna, så det får bli att titta på det. Om jag inte kollar igenom vilka filmer jag fått med mig. Fattar inte, jag har tappat bort mina Astrid Lindgren-filmer, jackor, täcke, kudde, kastruller och ugnsformar.

När jag flyttade från Vara så glömde jag mitt köksbord med 4 stolar samt matberedaren… Så jag får inte flytta längre.. haha… Eller jo, Sölvesborg eller Borås. Men jag ska försöka trivas i Gnesta ett tag till. Se hur det går. Jag är ju inte förtjust i orten direkt.

I morgon är det måndag och då ska jag som sagt handla, sen ska jag försöka ta mig ut på en promenad. Måste börja röra på fläsket. Måste ju gå ner i vikt, rätt ordentligt.. Så jag har bestämt mig för Vårruset i maj. Då har jag ju ett mål med min träning. Ska be läkaren skriva ut ett FAR till mig, sen ska jag börja träna vid min gamla skola, då kan jag köra både gym och bad.

Men först ska jag komma ut på en promenad, resten är bonus. Har nog inte mycket mer att skriva om nu, så jag lämnar detta för nu. Ha en fin söndag!

God morgon?

Vaknat flera gånger under natten, men när jag sist kollade klockan så visade den 05:05 och då tänkte jag att dagen får starta. Men vad gör man vid denna tid utan att väcka grannarna? Jo, man sitter här och lyssnar på Judas Priest och undrar varför man inte gör det oftare.

Funderar även på att ta en rask promenad, men det är fortfarande mörkt ute. Plus att jag ska se till att Bror kommer upp i tid, så jag får nog vänta en timme eller så. Ska snart ladda kaffe så det bara är att starta den så kaffet är klart när Bror kommer upp.

Han har vansinnigt mycket att göra idag, stackarn.. Själv måste jag ringa Solhem och se varför de inte har skickat recept på Stesolid och Lergigan. Har varit utan nu i flera dagar så det har inte varit lätt att stå ut med ångesten, det har varit riktigt jobbigt.

Var hos svärmor igår och var tillslut tvungen att uppsöka hennes säng. Somnade tillslut och fick sova 1½ timme men det hjälpte inte, inte mer än att jag inte var lika trött. Men ångesten höll mig sällskap, något som jag börjar tröttna på.. Men det måste få en ändring kan jag tycka.

Men men, nu blir det på med träningskläder, ska ta en powerwalk med hunden sen när hon vaknar. Måste gå av mig en massa känslor, så bara för att motivera mig själv så åker rätt kläder på nu. Sen fixa kaffe.. 

ska_rmavbild_2013-04-26_kl._16.46.25

Jo, en sak till! När jag var och köpte kattmat till Chips så skulle jag kolla upp vad ett bra foder kostar som vi kan ge till Pepsi, jag frågade nämligen varför det inte är bra med spannmål i kattmat och det är för att det inte mättar lika länge för kroppen kan inte ta upp det plus att allergi mot det är vanligt.

Så jag frågade vilket bra foder som är billigast och då fick jag tips om Brit premium.  Vi har pratat om detta tidigare, att köpa ett bättre foder nu när vi har råd, katten ska ha det bästa av allt anser jag. Sen har vi pratat om foder till Dipp som har ett högre köttinnehåll så vi kollar efter vilka märken som är bra och som ändå är det billigaste.

Men vi börjar så här, Dipp har inga problem med sitt foder även fast jag vet att det ändå är för mycket spannmål och att det i längden skulle vara billigare med ett dyrare foder som har ett högre köttinnehåll. Men ja… Detta mad foder, man vill ju ge sina djur det bästa.

Sen ska jag ringa till veterinären idag och be om recept till ett, vad jag vet nytt fästingmedel, ett som heter Bravecto, det håller i 12 veckor. Halsbanden vågar vi inte testa och det man droppar mot huden innehåller ju massa kemiska tillsatser. Men det finns ju så mycket att välja på, rena djungeln, men ja.. 

Lösenordsskyddad: Terapi på hemmaplan i pyjamas

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

All about me – dag 4

Den här veckan

Veckan som gått har varit väldigt tuff och jag har haft väldigt mycket ångest, så jag har försökt sysselsätta mig för att slippa känna de hårda känslorna som funnits inom mig. Det har även varit lugnande och sömn nästan varje dag. Eller, jag har inte sovit, men jag har vilat mycket.

Men igår tog jag mig i kragen, jag åkte in till stan för att gå hem till min svärmor, det är en bra bit att gå och jag valde en mysig väg att gå som gör det hela lite längre. Var helt slut när jag väl kom hem till henne. Stannade där en stund, drack lite kaffe och pratade.

Jag har inte varit hos henne sen jul, men det är för att jag varit inlagd plus att jag har haft väldigt hög ångest, så jag har inte klarat att lämna Viskafors. När jag fick min första permis så skulle jag åka till henne som jag alltid gör då, men jag kom en bit på väg, sen var jag tvungen att vända.

Sen idag, det startade med att jag vaknade 08:30 så jag fixade kaffe och tog sen en långpromenad men Dipp. Riktigt skönt!!
Jag gick ju upp 8 kilo när jag var inlagd, så jag vill gärna gå ner de kilona igen men lusten och orken har inte funnits där men samtidigt så vet jag att inget kommer hända om jag inte gör något. Men nu hoppas jag att det är dags igen, att komma ut direkt efter kaffet och gå en längre runda.

Nackdelen idag var att Dipp ska nosa precis överallt, värre än vanligt alltså, men det gör hon alltid när hon är på väg in i ett löp. Men jag försökte locka med mig henne allt som oftast, ibland fick hon så klart stanna till lite, men långt ifrån varje gång.

11017119_10152883365154580_2045234102856290859_n

Sen något som inte riktigt hör hit, men som jag ändå måste skriva. Pepsi har fått extremt kattfnatt, så jag har fått tejpa fast persiennsnörena och sladden till termometern, hon gräver i blomkrukorna, så det är väl bara en tidsfråga innan någon blomma åker ner i golvet.

Skulle nästan behöva häftmassa eller något för att få saker att stå på sin plats. Nu är snart hela lägenheten intejpad… men jag hittade en kork från en vinflaska som hon fick låna, men det är roligare att klättra på väggarna typ… Knasiga, underbara katt

Så, det var lite av min vecka. 

Varför?

Jag vet inte. Men detta med ett sk. liv. Vad är det? Varför ska man dagligen behöva kämpa? Hur länge i så fall? Jag gör inget annat…. Idag har jag varit ute med Dipp vilket är bra för då slipper man känna av sin ångest på samma sätt. Jag har träffat min terapeut och då hade jag kameran med så jag kunde fota längs vägen.

Foto är bra, för då går jag in i vad jag ser och då slipper jag känna för mycket ångest. Men. Min kamera, jag vill ha tillbaka min riktiga kamera och mitt stativ. Men kameran ligger i tryggt förvar och det kommer kosta pengar för att få tillbaka den. Stampen. FAN! Stativet är hos mamma.

Jag vill ha båda delarna. Jag vet inte ens när jag kommer ha dessa saker i min hand. Men sen, kunna åka runt, olika parker och ställen, gärna andra städer. Bara gå in i allt som rör fotografering. Det är den bästa terapi man kan tänka sig. Visserligen ett sätt att fly.

Samma hemma. Igår rev jag ut allt ur sovrummet och tokstädade. Idag var det köket som fick sig en omgång. Visserligen behövs det, men inte av denna anledning. Nu är det flyktkänslan som ställer till det. Det är nu jag egentligen ska dra mig undan i ångestrummet och skriva vad jag känner.

Men jag är rädd. Rädd för känslan och rädd för orden som kommer att stå på pappret. Så. Istället sitter jag här och funderar. Men, jag fick höra en bra sak idag, hos terapeuten. Jag kan via dom få träna gratis hos F&S tisdagar och fredagar i 10 veckor.

Det vore super!! Fasta rutiner, få in träning och kanske kunna komma igång att även ta långpromenader här hemma också. En kick-start gällande träning. Så, jag har mailat till F&S och frågat om det är ensamträning eller grupp eftersom det rör sig om förmiddagar 2 dagar i veckan.

Men jag skulle tänka på det sa terapeuten tills vi ses nästa gång, men svaret känns lätt-. Sen skulle jag även fundera på vad jag vill ha hjälp med, vad jag vill jobba med. Men det är svårt att säga något specifikt. Jag vill må bra. bara må bra.. Inget mer. Sen pratade hon även om sysselsättning, att jag ska komma ut i någon form av sysselsättning några timmar i veckan och det gav mig panik!!

Då. jag måste åka med den och den bussen för att komma i rätt tid, för att vara där i si och så många timmar. Bara tanken ger mig panik!! Men, jag vet ju inte. När jag fått den typ av terapi jag behöver så kanske jag vill jobba. Nu känner jag bara att jag inte vill, men det är ju för att jag inte klarar det.

Men, när jag mår bättre, då kanske. Frågan är då bara – inom vad? 

Nå väl, nu ska jag rasta jycke, ta en dusch och sen slappa vidare här hemma, kanske med en hund eller katt i knät, eller kanske med huvudet på Brors mage framför en film. Vi får se. Det återstår att se.

IMG_9130

En tanke till rutiner

Jag har ju pratat om att jag måste få in fasta rutiner till träning/motion för att komma igång, se svart på vitt att det är så här jag ska komma igång. Så här är det, vad tror ni, verkar det rimligt?

IMAG1135

Säg gärna vad du tycker och tror… Det skulle uppskattas, extra mycket av er som redan har rutiner och hur ni tror som en start? Som jag skrev innan (tror jag) så började vi ju stenhårt förra vintern, då var det minst en powerwalk varje morgon på minst en timme.

Nu tänkte jag börja med det 3 gånger/veckan, 2 vila och 2 saker som inte tar så lång tid som jag dessutom kan göra hemma. Det tycker jag kan verka vettigt, men jag vill gärna ha er åsikt också.

Borde ha mer rutiner också, på saker som dock inte rör träning, utan mer tid som inte spenderas vid datorn, för det är så lätt att fastna där. En dag om dagen som jag tar en sakta promenad med kameran, inte någon viss sträcka bara att gå dit jag vill.

Jag har ett ställe jag vill till, där jag måste ha lite kamouflerade kläder för jag tror att jag skulle kunna få bilder på både älg och rådjur plus fin miljö. Den biten skulle nog bara vara svårt att ta sig ut, men när man väl är ute så känns det kul.

Men bortsett från allt sånt, jag har sovit som en kratta sen jag kom hem och utöver nattmedicinen igår så tog jag även 2 Stesolid, men jag har ändå vaknat en massa. Jag fattar inte, jag tar 100 mg Propavan och 15 mg Imovane, men ändå får jag inte sova.

Vet inte vad jag ska göra för att få sova. Jag måste prata med min läkare om det. För detta håller inte i längden. Hade Nozinan förut, men visserligen “sov” ja, men jag var uppe och lagade mat i sömnen – riktig mat alltså, som innebar både knivar och varm spis.

Smidigt förvisso, för jag gillar inte att laga mat, så att vakna på morgonen, titta in i kylskåpet och se att kvällens middag var fixad kändes rätt bra :p

Nå väl. Det får räcka för nu. Återkommer senare

Att behålla motivationen

Vikten, att gå ner i vikt, behålla vikten och göra det på ett bra sett. Igår tog jag en powerwalk på 45 minuter, idag tog jag en på nästan 2 timmar. Men ja, det är typiskt mig, börja hårt och sen tappa motivationen.

motivational-quotes-1

Men hur börjar man lagom? När det känns minsta lilla motigt, hur finner man orken att gå ändå? Jag vet ju att vi körde en powerwalk varje morgon på minst en timme då vi startade W8-fight, men jag minns inte hur lång tid det tog innan det blev som en naturlig start på dagen.

Jag måste hitta bra vägar att gå, för de jag hittat är långa, eller – den kortaste är 3,5 km och den längsta är 9,6 km. Men att hitta nya vägar känns viktigt, jag har nu 4 olika rundor, men den ena skulle jag behöva gummistövlar för att gå nu, vilket inte känns så lockande att gå 7 km i gummistövlar.

Sen att gå samma väg varje dag känns tråkigt, plus att det blir roligare för Dipp att gå lite nya vägar. Sen skulle jag behöva gå ensam också, eller med Bror, men utan hund för då kan vi prata på ett annat sätt.

Av någon anledning så pratar vi “bättre” om man säger när vi går, men minsta lilla vi pratar när Dipp är med så passar hon på att göra saker som vi inte direkt uppskattar plus att hon lättare drar iväg om vi inte har full uppsikt över henne. Plus att man kan passa på att ta en massa fina bilder.

Ena vägen, där har jag sett till räv 2 gånger och det vore kul att få på bild. Men motion och motivation, hur gör ni? Känns det vettigt att köra på varje dag från början eller ska man kanske “mjukstarta”?

Fan, jag måste ju gå ner i vikt, dessa kilon som jag la på mig som inlagd är Inte kul och jag måste bli av med den vikten som jag gick upp. Jag vill kunna variera min träning med mer än promenader, men har inte råd med gym, plus att gym inte är min grej.

Burpees i all ära, men grannarna under skulle nog undra vad vi pysslar med, squats gjorde nytta men mitt ena knä uppskattade det inte alls. Plankan kanske, men mer?

Nå väl, jag ska försöka hitta på något mer, men tar gärna emot tips av dig

En smula chock

Jag har ju min våg, en sorts hatkärlek och jag vägde mig i morse, kommer nu outa mig totalt. I vintras vägde jag 99,8 till mina 178 cm.

I morse visade vågen 73,2 och det betyder att jag har gått ner totalt 26,2 kg. Men problemet är att jag nu väger 73,2 och nu vill jag då ner till exakt 73.

Men, nästa gång jag väger mig, om vikten då pekar på 72,8 så kommer jag vilja ner till exakt 72. Sen snurrar det på samma sätt. Och jag vet att man inte ska ta BMI på fullaste allvar, men det är ändå kul att titta.

BMI-ändringen nu då, 
Från ett BMI på: 31,5
Till nu: 23,1

Så, jag vet att jag borde vara nöjd, men av någon anledning så är jag inte det och jag ser heller ingen skillnad, men jag lägger in 2 bilder – från då och från nu

Då - äckligt!!

Då – äckligt!!

I somras, har gått ner några kilon sen denna togs

I somras, har gått ner några kilon sen denna togs