Archives

Den evigt långa dagen

Lång dag är bara förnamnet. Dagen började kl 06:05 då kaffebryggaren gick igång, sen satt jag och tittade på nyhetsmorgon.. Sen har jag mest hängt på facebook samt plockat lite i lägenheten. Tog de största kartongerna och gick till soprummet med dom och passade då på att köpa cigaretter och en cola zero.

Har nu bestämt att det får vara nog!! Bort med onödigt socker. Främst godis och läsk för det är något jag konsumerar friskt. Ska även byta pasta mot bönpasta, så det ska jag köpa i morgon då jag har min handlingsdag. Ska även köpa vitkål!! Det ska bli mitt godis igen, det är så gott.

Sen har jag försökt intala mig själv i att det går fort att dammsuga här hemma men jag har fortfarande inte kommit till skott. Men jag har sorterat mina sopor så jag sorterar plast, kompost, metall, tetra, kartonger, vanliga sopor. Ska se om jag kan sortera mer. Kommer även sortera glas när jag väl får något i glas att slänga.

Kollade på Greta gris och Pippi Långstrump på Playkanalen. Sen gick jag in till personalen och drack kvällskaffe tillsammans med 2 andra som bor här. Det är bara vi 3 som möts upp.. Vi gör det kl 18:30 alla dagar utom onsdagar, så är det fika på Flamman där vi även äter kvällsmat tillsammans.

Nu är det bingolotto på tv och sen börjar Hellénius hörna, så det får bli att titta på det. Om jag inte kollar igenom vilka filmer jag fått med mig. Fattar inte, jag har tappat bort mina Astrid Lindgren-filmer, jackor, täcke, kudde, kastruller och ugnsformar.

När jag flyttade från Vara så glömde jag mitt köksbord med 4 stolar samt matberedaren… Så jag får inte flytta längre.. haha… Eller jo, Sölvesborg eller Borås. Men jag ska försöka trivas i Gnesta ett tag till. Se hur det går. Jag är ju inte förtjust i orten direkt.

I morgon är det måndag och då ska jag som sagt handla, sen ska jag försöka ta mig ut på en promenad. Måste börja röra på fläsket. Måste ju gå ner i vikt, rätt ordentligt.. Så jag har bestämt mig för Vårruset i maj. Då har jag ju ett mål med min träning. Ska be läkaren skriva ut ett FAR till mig, sen ska jag börja träna vid min gamla skola, då kan jag köra både gym och bad.

Men först ska jag komma ut på en promenad, resten är bonus. Har nog inte mycket mer att skriva om nu, så jag lämnar detta för nu. Ha en fin söndag!

Och sen då…?

motion11

Har varit ute med Dipp och då även försökt att motionera mig själv, men det var svårt – dels så ville inte mina ben samarbeta med mig, de ville inte gå lika fort som jag ville. Men lagom då jag kom upp i en vettig hastighet (max 8,43 km/tim) då tvärnitade Dipp för att hon hittade en stolpe som doftade vansinnigt gott.

Men det var ändå skönt att komma ut på promenad. Jag är förvisso ute och går ofta, men när jag bara planerar att gå ut med henne så glömmer jag att köra igång runtastic. Något jag måste bli bättre på, kan vara kul att se hur långt man går varje dag.

Sen denna runda, jag har kommit på en väg där jag kan få in kanske 2-3 km extra, får ta den vägen nästa gång. Men men… Nu har jag beslutsångest, ska jag duscha eller bara byta kläder och gå till skogs för att rasta kameran? Fast då gå utan Dipp. Få in den där egentiden som ska vara så viktig.

Om det blir skogen så blir det en rätt ordentlig terräng och jag funderar på om jag ska ta ryggsäcken och lite kaffe med…. Vi har nämligen hittat ett ställe där vi brukar släppa Dipp, men inte nu då det är koppeltvång som gäller.. Men då dit själv, för det är en fin väg att gå.

Bror är inte hemma förrän 14-tiden för han är nu hos tandläkaren och sen ska han till vårdcentralen..Så ja, jag kan egentligen få min egentid hemma men det är så skönt att komma ut i skogen, jag kan känna ett behov av det, så ja.. det lutar åt det.

Måste ringa mitt boendestöd först, de är så dåliga på att höra av sig. En av dom sa att jag skulle höra av mig när jag blev utskriven och det blev jag den 24:e mars. Så jag skickade ett sms och skrev att jag var utskriven. Fick inget svar så jag skickade ett nytt sms i förrgår och bad hen att ringa mig (jag hatar att ringa själv) men hen varken svarade på mitt sms eller ringde.

Så det fungerar inte direkt så som jag trodde/hoppades. Så jag får väl ringa då. Inte mycket annat att göra. Men jag måste ringa Solhem först och be om recept på Stesolid och Lergigan, de lovade ju att det skulle finnas på apoteket i förrgår på eftermiddagen, men det hade inte ens kommit in igår. Så jag är en smula desperat för mina har ju varit slut ett tag nu.

Men men, nu ska ni slippa läsa värsta novellen :p

Lite terapi kan man säga

Jag har nu skrivit två listor, en där jag skriver vad jag kan göra för att distrahera mig när jag mår dåligt och en lista med olika objekt jag kan utgå ifrån när jag ska gå ut och fotografera. Men jag börjar med första listan, och ni får gärna komma med förslag om jag skrivit saker som kanske inte är bra eller tips på mer saker.


ATT TÄNKA POSITIVT

  • Barndomen tillsammans med pappa, alla timmar vi spenderade i naturen, gick Sörmlandsleden, låg i skogen vid fågelsjön i Björnlunda, natten vi åkte ut och satt i skogen och åt frukost till ljudet av orrspel. De gånger vi gick till Högtorn.
    De gånger vi tränade tillsammans, åkte till Vansbro för att simma Vansbrosimmet och de dagsutflykter vi sen gjorde. 
  • Ta regelbundna promenader både med och utan Dipp, helst tillsammans med Bror. På så vis skapa nya, positiva minnen 
  • Gå i skogen, tälta, leta geocaches, fotografera, 
  • Ha ett typ ”mini.spa” en gång i veckan 
  • Duscha minst varannan dag 
  • Bygga lego 
  • Massera Bror eller djuren 
  • Läsa fototidningar, 
  • Spela spel i mobilen 
  • Försöka orka träffa någon

FOTOOBJEKT

  • Svartvitt
  • Porträtt
  • ”Fula” saker i naturen
  • Husdjuren
  • Vilda djur
  • Arkitektur
  • Silhuetter
  • Macro
  • Landskap, långa vyer
  • Fototriss, tex. 3 bilder under kategori Rost
  • Blommor
  • Träd
  • Bilder redigeras till Sepia
  • Skuggor

Det är vad jag har kommit på nu. Har ni mer tips? Kan väl inte få för lite tips kan jag tänka.. Men annars, även idag en sån konstig känsla – ångest med glad att vara hemma, så jag går runt och ler och har ångest på samma gång. Känns konstigt, men det positiva vinner.

Jag hade tänkt ta en långpromenad med kameran idag men det ösregnar och jag har inget regnskydd till kameran. Skulle visserligen kunna ta med paraply, men det blir svårt att fota och hålla paraplyet samtidigt. Så ja, idag blir det inneaktivitet. Frågan är bara vad.

Vill ju göra något, men är samtidigt rädd att speeda upp för mycket, så jag tror att jag ska fokusera på att sätta upp skåpluckorna i köket och sen dammsuga – inget mer. Funderar dock på om jag ska vila en stund först.. Måste dock torka taket i sovrummet, för vid takfönstret så har det runnit vatten längs taket från fönstret.

Men det kan jag ta i morgon. Ska även lämna blodprover i morgon inför att jag ska börja med Litium. Sen ska jag till svärmor efter det. Bror ska till vårdcentralen och ta ut katetern och göra en ny bladderscan för att se hur det ser ut. Han mår mycket bättre idag än i tisdags.

Han får dock väldigt ont om han sitter för länge, så han ligger och går runt lite av och till, sen har jag nyss masserat honom och smort in med Voltaren. Sen har han bestämt att han ska gå ut lite idag, så vi kanske tar en gemensam promenad med Dipp sen.

Men men, nu ska jag läsa bloggar och alla inlägg som jag missat sen i torsdags, så det blir en hel del att läsa, så får ni inga kommentarer så beror det inte på att jag bryr mig, snarare att det blir för mycket att kommentera. Så ja, sen får vi se var jag börjar idag.

 

 

All about me – dag 4

Den här veckan

Veckan som gått har varit väldigt tuff och jag har haft väldigt mycket ångest, så jag har försökt sysselsätta mig för att slippa känna de hårda känslorna som funnits inom mig. Det har även varit lugnande och sömn nästan varje dag. Eller, jag har inte sovit, men jag har vilat mycket.

Men igår tog jag mig i kragen, jag åkte in till stan för att gå hem till min svärmor, det är en bra bit att gå och jag valde en mysig väg att gå som gör det hela lite längre. Var helt slut när jag väl kom hem till henne. Stannade där en stund, drack lite kaffe och pratade.

Jag har inte varit hos henne sen jul, men det är för att jag varit inlagd plus att jag har haft väldigt hög ångest, så jag har inte klarat att lämna Viskafors. När jag fick min första permis så skulle jag åka till henne som jag alltid gör då, men jag kom en bit på väg, sen var jag tvungen att vända.

Sen idag, det startade med att jag vaknade 08:30 så jag fixade kaffe och tog sen en långpromenad men Dipp. Riktigt skönt!!
Jag gick ju upp 8 kilo när jag var inlagd, så jag vill gärna gå ner de kilona igen men lusten och orken har inte funnits där men samtidigt så vet jag att inget kommer hända om jag inte gör något. Men nu hoppas jag att det är dags igen, att komma ut direkt efter kaffet och gå en längre runda.

Nackdelen idag var att Dipp ska nosa precis överallt, värre än vanligt alltså, men det gör hon alltid när hon är på väg in i ett löp. Men jag försökte locka med mig henne allt som oftast, ibland fick hon så klart stanna till lite, men långt ifrån varje gång.

11017119_10152883365154580_2045234102856290859_n

Sen något som inte riktigt hör hit, men som jag ändå måste skriva. Pepsi har fått extremt kattfnatt, så jag har fått tejpa fast persiennsnörena och sladden till termometern, hon gräver i blomkrukorna, så det är väl bara en tidsfråga innan någon blomma åker ner i golvet.

Skulle nästan behöva häftmassa eller något för att få saker att stå på sin plats. Nu är snart hela lägenheten intejpad… men jag hittade en kork från en vinflaska som hon fick låna, men det är roligare att klättra på väggarna typ… Knasiga, underbara katt

Så, det var lite av min vecka. 

Egentid, en viktig tid

Så, detta med att ha lite egentid, det sägs vara viktigt och ja, jag kan känna att jag behöver det – men så fort jag unnar mig det så får jag typ panik efter en stund. Ingen att prata med, ingen som finns där vid min sida. Det är hemskt. Som de gångerna Bror åker till stan för möte med Balans, det kan vara skönt de första 10 minutrarna, men sen blir det bara jobbigt.

investera-1024x682

Jag vill också kunna känna den njutningen som folk pratar om. Ibland går det, just nu skulle det inte funka, inte alls för jag är för labil. Men han då. Han måste ju också få sin egentid så jag kan ju inte hindra honom för det bara för att Jag inte fixar det.

Han är i behov av det. Men då brukar jag fråga mig själv – var ska jag ta vägen då? För att slippa känna ensamhet? Eller, hur ska jag lära mig att fixa det ändå? Visst, jag är inte ensam, jag har djuren. Men ändå, det är något som inte vill fungera för mig.

980589_10151513809369580_201960270_o

Chips

DSC_0069ny

Bror

DSC_0089ny

Pepsi

PICT1898ny

Dipp

 

Men det kanske kommer. Jag menar – jag har ju klarat av att bo ensam, fast jag var typ aldrig ensam. Jag bodde på bottenvåningen och hade altan med fönster in i kök och sovrum. Så de jag umgicks med då gick och ringde på dörren, öppnade jag inte då så knackade de på fönstret i kök och sovrum och sista anhalten blev då vardagsrummet.

Så, ville jag vara ensam så var jag tvungen att dra ner persiennerna. De visste liksom mina arbetstider. Ibland kände jag att allt blir för genomskinligt att ha persiennerna nere, så jag satt på en madrass på golvet i garderoben. Läste, pratade telefon och sånt.

Så egentligen bör jag njuta av ensamheten ibland, men i mitt inre så går jag på helspänn och bara väntar på det bekanta ljudet av folk som bankar på fönstret. 

Nå väl. Nu ska jag hitta på något. Typ putsa fönster på balkongen. Tog köket härom dagen, men orkade inte ta vardagsrummet då, så det är väl dags att göra det antar jag. Eller så väntar jag någon timme tills det är lite varmare ute, just nu är det typ runt 3°c och det blir lite kyligt med vatten på händerna.

Så ja. Kaffe. Det får bli kaffe så länge

Alla dessa borden

Jag borde vara lycklig, jag borde må bra, jag borde vara tacksam för det jag har i mitt liv, som till exempel så har jag världens finaste man, 2 underbara katter, en fantastisk hund, en familj och nära vänner. Jag bor i en lägenhet med det perfekta läget, nära stan men ändå en liten håla med skog överallt.

Jag har fina grannar, jag har bra kontakt med psykiatrin, jag har mina mediciner och utan dom skulle jag må ännu sämre.. Men vad gör det? Just nu, jag mår skit. Jag tvingas ta behovsmediciner dagligen och krypa ner under mitt kedjetäcke för att stå ut.

Somna vågar jag inte för oftast så blir ångesten värre, fast den borde bli bättre. 

Alla dessa borden, allt jag bör känna tacksamhet över, men jag orkar inte känna något alls. Men. Jävla depression som vägrar att släppa taget om mig. Var ute med Dipp i 1½ timme nyss, hon var galen och det såg kul ut, jag njöt i perioder, men sen kom jag på mig själv om att förbjuda positiva tankar och känslor.

Jag är inte ensam. Jag har alla jag nämnde tidigare, men ändå så känner jag mig ensam. Ingen finns fast jag vet att de gör det. Jag vet, men den inre rösten säger något annat.

Men Dipp var nöjd, och det är huvudsaken. Nu går jag och lägger mig.

 

 

Det bästa som finns, slakta träd och gräva gropar.

Det bästa som finns, slakta träd och gräva gropar.

Fem tusen


Detta är inlägg 5000


Jag startade dagen direkt efter frukost för att ta en egentid med bara mig och kameran, så jag tog bussen till resecentrum och gick till Ramnaparken för att gå runt sjön, målet var att se en mandarinand på riktigt!! OCH, jag gjorde den. Klicka in på bilden så kommer du vidare till mer bilder som ligger uppe.

PICT1627

Det blev ingen lång promenad dock, 3 km på 1,5 timme så tempot var inte det högsta direkt, men det var kameran som bestämde och jag fick gilla läget. Fast jag klagade inte. Det var en fin förmiddag!

Väl på avdelningen så sa jag högt och bestämt att jag INTE skulle få någon förväntansångest, men nu – 5 timmar senare så har jag fått bollmassage, 2 stesolid och 4 lergigan. Så det gick inget vidare.

Men, jag har ändå förmiddagen i mig och tänker leva på den känslan ett tag till. Förutom mandarinanden så kom jag även nära sångsvanarna, jag ser bara knölsvan överallt. Visserligen har vi sångsvan i Viskan utanför oss, men jag har inte fått någon vettig bild

PICT1584

Men denna är jag nöjd med!! Så, fram till lunch så var det en toppendag, så nu ikväll får jag titta på bilderna och drömma mig tillbaka. Måste gå denna runda med Bror också, kanske rent av haffa Lisa när hon kommer. Längtar ihjäl mig efter henne!!

Men, nu ringde det på dörren och tidsmässigt så stämmer det med matvagnen.

På återseende!

 

Dagen jag bara vill glömma

Skulle till min terapeut idag, sen även in på pantbanken – igen! Fan vad förnedrande det känns.. Ni vet ju att jag har fått igenom min sjukersättning, men under tiden vi inte hade mina pengar så fick vi strunta i att betala vissa räkningar, så nu har vi dubbla räkningar på det mesta att tänka på.

Vi kommer att komma ifatt men det kommer ta tid, tyvärr.. Men, efter panten så åkte jag till Solhem och pratade med Ullrika och då visade det sig att jag inte kommer få någon terapeut som jag trodde.

Jag ska få boendestöd, sen hjälpen på psyk ska hjälpa mig att få bättre koll på ekonomin.
Depressionen och ångesten ska jag försöka kontrollera på egen hand och när de andra bitarna är under kontroll så kommer jag att få en terapeut.

Sen ska jag få hjälp med att sköta mina sårbarhetsfaktorer. Känns lagom spännande. Jag behöver en terapeut, jag vet ju bara hur det blir när jag inte träffar Ullrika på en tag, visst, jag känner inte att jag får några bra svar, men jag får i alla fall ur mig saker.

Men nu. Jag kommer att stå ensam. Jag vet inte hur jag ska klara det, jag vet verkligen inte. Jag har sån djup depression, mycket ångest som då även triggar igång mina självskadetankar.

Så det känns som att jag kommer ha massor att klara på egen hand. Men, efter det så skulle jag till apoteket för att se om jag har råd att hämta min medicin, men problemet är att den kommer kosta 1394:- och det har vi inte råd med.

Så, jag vet inte hur jag ska lösa det, vara utan Lyrica, Cymbalta och sömnmedicin.. de andra, visst är det utsättningssymtom, men de andra är riktigt överjävliga. Men mobila teamet sa att om det blir problem så kunde jag ringa till avdelningen och se om de kunde skriva ut medicin tills den 18:e.

Så jag får ringa dit senare eller i morgon. Just nu känns allt bara skit!! Bara fucking jävla skit!! Jag vill bara komma ifatt med allt, så vi kan leva så som vi trodde att vi skulle kunna göra så fort jag fick mina pengar, men det är höga räkningar som vi halkat efter med.

Till råga på allt så har det duggregnat idag, så nu är det inte snö längre, nu är det slask. Kul om/när det blir kallt igen, då blir det glasgata överallt.

Så nej – denna dag vill jag bara glömma. Glömma, sudda bort. Fan!

Men, jag är ju mörkrädd?

Dags för hundpromenad och vi skulle gå till en skog där vi på kvällstid kan släppa Dipp lös så hon får rusa av sig. Men när det väl var dags att gå så mådde Bror inte alls bra så jag gick själv – till skogen på den öppna ytan vi brukar vara på.

10862481_10152701771364580_1167889060849433079_o

Där stod jag, rökte och drack en folköl i godan ro, Dipp sprang runt lite med nöjde sig bra med sin pinne. Sen när ölen var slut och ciggen färdigrökt så går vi vidare in i skogen, följde vår lilla skogsslinga där vi brukar gå på dagarna, men även då är det obehagligt. Men nu gick jag där ensam!!

Så vi gick där, Dipp stannade lite då och då, eller gick snarare då och då. Pinnarna var mer intressanta än vad det var att springa, men hon hade möjligheten och tog den ibland – med pinnen i munnen.

Så satte jag mig på en sten, bra med lång och tjock jacka. Satt där, tittade på henne och njöt, testade att släcka pannlampan och månen lyste upp rätt mycket måste jag säga. Det var så fint. Bilderna är dock tagna med mobilen så kvalitén är inte den bästa.

1493215_10152701787509580_8306314813833553717_n

Men – jag trotsade mörkret, rädslan – jag bara gick

Vinter – älskar vinter

Ute är det just nu -6° och torr luft. Var ute med Dipp och vi sprang över snötäckta fällt och jag kastade en massa snöbollar till henne och sen hittade hon en grop att gräva i, vi hade hur kul som helst!!

När vi kom in så var hon jätteduktig, jag var ju tvungen att torka tassarna och hon är ju så kittlig på baktassarna och det brukar vara svårt att få henne att lyfta dom. Men jag torkade utan problem och samma när jag skulle smörja med sån Fyra ess tassalva så stod hon still.

tassalva

Sen att hon alltid slickar bort de är en annan femma, borde köpa någon form av strumpor till henne så salvan får sitta kvar.

Men, nu ska jag dricka lite kaffe och fixa i ordning mig, Brors barn och dotterns pojkvän kommer hit sen. Hoppas och tror att det blir trevligt! Men, vi hörs sen