När ilskan tar över Angst

Jag känner bara en jävla ilska, ilska och besvikelse över allt vad livet innebär. Jag är så trött och arg på att må så här, jag bara gråter inombords, fast nu sitter jag med några få tårar ner för kinderna. Dock rädd att Jonas ska se dom.

ilska

Han blir lidande nog som det är, jag går bara runt och är arg! Bör att försöka mig på lite bra så använder jag färgen jag fick av EmmaCharlotta igår. Jag fick röd färg och även blekmedel men nu blir det den röda nyansen. Blekmedlet sparar jag till den dagen jag kan införskaffa den riktigt röda färgen.

Men bortsett från det – Är bara så arg. Arg över min ständiga depression, de senaste veckorna av ångest, konstant liv utan pengar. Jag är trött på att aldrig kunna äta mig mätt varje dag i en hel månad.

Men nu, fick mat igår, men det känns så förnedrande. Jag är sjukt tacksam över hjälpen vi får men samtidigt så känns det illa att ständigt vara beroende av andra. Sånt gör mig arg, ledsen och besviken.

Rent ekonomiskt så kommer sommaren och tidig hörs bli ännu värre än det redan är och jag orkar inte med fler motgångar. Jag orkar verkligen inte.

Depression, ångest, sorg, skam, fattig i Sverige. Ingen hjälp, bortsett från vänner. Sen något onödigt. Jag vill ha cigaretter och snus. Mest cigaretter just nu. Så vansinnigt röksugen så ni fattar inte.

Inte ens fimptobak finns kvar för de rensade vi till pipan i förrgår. Ni hör ju hur det låter. Fan, jag vet att vi ändå har det bra i Sverige över all hjälp man kan få. Jag vet det, men när man ändå ligger längst nere på marken så är det svårt att glädjas.

Fan. Jag är bara arg. Jag vill kunna må bra, slippa deppigheten, slippa ångesten. Bara få må bra. Är det för mycket begärt?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *