Obsessive-Compulsive Disorder

  • Dysmorfofobi 

    (BDD) (engelsk akronym för Body Dysmorphic Disorder), kroppslig dysmorfofobisk störning, en psykisk störning som innebär “inbillad fulhet”.Störningen innebär att man har en bild av sig själv som inte stämmer, samt att man lider extremt mycket av sitt utseende, i så stor utsträckning att det sociala livet blir lidande.
    Oftast ter sig detta i extrem utseendefixering, och ibland till följd av social fobi. En av ca 100 utvecklar sjukdomen dysmorfofobi (BDD).Därmed kan man säga att dysmorfofobi (BDD) är en ganska vanlig sjukdom. Syndromet är lika vanligt bland män som hos kvinnor. Det finns hypoteser om att mellanbarn drabbas mer än andra syskon, men det finns ingen forskning som belägger sådana fakta ännu.

    Vanligtvis föranleder syndromet att “ritualer” formas, till exempel att man utför olika skönhetsbehandlingar, tränar onormalt mycket, brukar anabola steroider, gör plastikoperationer etc. Vissa drabbade anser sig “beroende” av just plastikkirurgi. Även övrig kroppsmodifikation, som t.ex. tatueringar, är inte ovanligt.

    En person med BDD kan ofta tyckas ha mist förmågan att se helheten i sitt utseende. och istället upplever att utseende består av en massa detaljer. Vissa detaljer ärman nöjd medan andra är “defekta”, och dessa “defekter”blir det enda man själv seroch tror att andra ser och äcklas av. Det tjänar ofta inget till att försöka få en person med BDD att inse att hon/han ser normal ut.

  • Ofrivilliga tankar /tvångstankar – Ofrivilliga tankar /tvångstankarDe ofrivilliga tankarna är återkommande och ihållande tankar, impulser eller fantasier. Dessa upplevs som inkräktande, meningslösa och orsakar kraftig ångest, skräck eller obehag. De ofrivilliga tankarna kan dyka upp i vilka vardagliga situationer som helst. Exempel på ofrivilliga tankar är; tänk om det börjar brinna, tänk om jag får aids, tänk om min mamma dör eller tänk om jag har slängt något viktigt.
  • Ritualer /tvångshandlingar – Ritualer utför en person med OCD för att lindra eller för att förhindra obehagskänslor eller för att förhindra en fruktad händelse.Ritualer kan handla om upprepade beteenden (exempelvis handtvätt eller upprepade kontroller av kranar, lampor, spis, kaffebryggare etc innan man går ut). Ritualer kan också vara mentala (bara i huvudet) och bestå av räknande, ramsor eller andra magiska tankar. Undvikande av situationer som ger tvångsimpulser kan också ses som en ritual.

    Att be andra om försäkringar om att saker är rätt utförda eller att man inte nuddat något smutsigt kan lindra för stunden, men leder lätt till att samma fråga upprepas i det oändliga.i-can-t-keep-calm-i-have-o-c-d

A-brunnar är farliga, jag vägrar att gå på dom, Bror och Dipp får inte heller kliva på dom och om de gör det så är det klapp på ryggen 3 gånger.

Stolpar, om man går i par eller grupp så måste alla gå på samma sida av stolpen, annars händer det något, det mest lindriga är att man blir väldigt osams. Men det kan även bli värre saker beroende på vilka som går.. Är det jag och Bror så måste han vara den som backar till “rätt” sida, jag får inte ändra mitt sätt att gå.

Bussen – att sitta på motsatt sida av busschauffören är ett måste. Måste jag sitta på samma sida som chauffören så står jag helst, men ibland utmanar jag den delen men bara om Bror är med.
Att sitta på samma sida = olycka, då med allvarliga skador/dödsfall. Inte nödvändigtvis någon i bussen, det kan även vara någon i familjen eller en vän.

Om något ska ut och resa så får jag panik, kan inte sluta tänka på det eller slappna av förrän personen är hemma igen, för Tänk om något händer – en olycka eller så. Det är även jobbigt att prata i mobilen med någon och samtalet bryts för att batteriet måste laddas.

Att somna osams är det värsta jag vet, för tänk om personen man är osams med dör i sömnen, då kommer man Aldrig kunna reda ut det som orsakat osämjan..

Sen under vintern, jag åker inte hemifrån utan spypåse, handsprit och en flaska vatten. Det går liksom inte. Jag försöker utmana mig själv, men just påsen kan jag inte släppa, det går liksom inte.

Det för att jag har kräkfobi (emetofobi). Så ja, jag lever med en massa ritualer. Om både jag och Bror åker hemifrån så är jag livrädd när vi sitter på bussen hem, värre och värre ju närmre vi kommer, för tänk om vi ser hur det brinner i vår lägenhet, hur lågorna slår ut genom fönster och balkong. Djuren. Vi har ju djuren.

Kaos, det är jobbigt, riktigt jobbigt men jag kan inte styra allt. Jag försöker men det är svårt.. Så, har du någon tvångstanke? kanske inte så de styr ditt liv, men något du ofta tänker på?

FINNS MER ATT LÄSA HÄR

6 thoughts on “Obsessive-Compulsive Disorder

  1. Jag har ju diagnosen OCD och jag “obsessar” väldigt mycket. Det handlar mest om balkongdörren (att den är låst så att katterna inte går ut där), sen är det mycket “tänk om han är otrogen” och sånt. Varför jag fick min diagnos OCD var för 2 händelser. Det första var att jag fick en tanke “tänk om jag är pedofil!!” (värsta tänkbara för mig) och den har suttit i 1,5 år (ska nog skriva om detta ikväll tror jag) och sen andra som var att han var tvungen att gömma alla knivar och låsa sovrumsdörren OCH GÖMMA NYCKELN när vi skulle sova för jag trodde att jag skulle gå upp och döda honom i sömnen. Dessa 2 men även andra saker gjorde att jag fick min diagnos.

    • Usch, låter otäckt – jag kan ofta få känslan när man står och väntar på typ buss eller tåg, så tänker jag att “tänk om jag hoppar” eller så blir jag _
      livrädd för att jag kommer knuffa ner någon..

  2. Det där med spypåse har jag också, måste alltid ha med mig en ifa. Skit jobbigt att vara så rädd för att för magsjuka då jag inte är hemma. Aldrig hänt men ändå en fobi. Så du är inte ensam 🙂

  3. Jag önskar ibland att jag hade BDD, så att jag inte var såhär ful på riktigt. Haha. Det är förmodligen ganska stört av mig.

    Men tvångstankar. Jag har extremt kontrollbehov kring djuren, så ska någon annan ta hand om hästarna vill jag ge personen en flera sidor lång lista för att jag tror att ingen annan klarar av det. Och på tal om hästarna, innan jag lämnar stallet måste jag alltid kolla så att alla boxdörrar är ordentligt stängda. Det är 17 boxar i stallet så det tar ju sin lilla tid.
    Om jag ska låsa en dörr dubbelkollar jag alltid att den verkligen är låst. Gäller ytterdörrar, toalettdörrar, bildörrar, alla dörrar. Samma med att stänga av saker, till exempel vattenkokare, kaffebryggare eller plattång. Jag kan vända hem igen för att kolla att de verkligen är av.
    Packar jag matkassar måste de alltid vara lika tunga också, och packade efter ett speciellt system. Jag får nästan panik om någon annan packar dem och packar “fel”.
    Och jag har en hang-up på saker som är “smutsiga”. Typ dörrhandtag, bestick och glas som någon annan rört, översta saken i affären, folks händer (eller kroppar öht), kläder som någon annan haft på sig utan att de är tvättade mellan etc. Jag gör massor av fåniga saker för att hålla “smutsen” borta.
    Det är säkert mer, men det här är vad jag kommer på såhär på direkten. Mer än jag trodde faktiskt!

    • hahaha… fan vad jag känner igen det med hur man packar påsar, min man slänger bara ner sakerna men jag tycker att det måste vara packat på “rätt” sätt… Gällande dörrar, jag får panik av att låsa toadörren, stänga går bra men inte låsa – då blir det jobbigt på offentliga toaletter.
      När jag handlar så tar jag aldrig varan som ligger längst fram, jag måste ta någon längre bak som ingen har pillat på, testar att löpa lösgodis, men är rädd hela tiden, för tänk om någon har petat på dom med fingrarna.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *