Som ett korthus

korthusetJag jämför mig just nu med ett fallande korthus. Saker som händer och sker, saker som inte går att förhindra, saker som inte lämnar mig ifred. Saker, bara saker, ord och tankar. Jag bad i alla fall om ursäkt, men ja.. Ingen visade några negativa vibbar. Det känns bra måste jag säga.

Men annars, hade det inte varit för att jag nyss fyllt i matsedeln inför i morgon så hade jag inte vetat vilken dag det var idag. Alla dagar går i ett, enda skillnaden är väl att man får en kanellängd till kaffet på lördagar. Kanske söndagar också, det vet jag inte.

Men, skit samma kaffe hit och dit. Jag mår kasst. Finns det någon återvändo. Ångesten igår var inte att leka med och tillslut blev ångesten så kraftig så jag mådde illa. Mår jag illa så får jag ångest, då mår jag genast ännu mer illa och då stiger ångesten. Sen går det i ett. Det blir värre och värre och bara en sak kan få stopp på eländet.

Tyvärr. Men, det gick över och jag kunde somna tillslut. Men, nu ska jag ut och röka!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *