Ständig kamp mot det svarta i mig

Sitter och väntar på effekten av mina lergigan, de enda ångestlindrande jag har hemma. Ångesten vägrar att släppa och jag vet snart inte vad jag ska göra. Daglig ångest börjar ta på krafterna. Jag måste få något, göra något… jag vet bara inte vad. Jag känner mig en smula desperat.

Jag sköter medicineringen,  försöker göra saker på dagarna, vi åker till stan och roar oss på våra sätt genom att bara gå runt, men inget hjälper. Ångesten äter upp mig och jag börjar åter längta in. Nya medicinerna verkar inte vilja fungera och jag längtar till jag ska träffa läkaren den 6 september. Det mötet ska dock handla mest om min utredning om jag fattat saken rätt. Bipolär. Sen prat om mediciner hoppas jag… 

Jag måste ta upp detta då, men det är länge kvar. Sömnen verkar vara tillbaka som den ska, nu sover jag varannan natt bra. Kan vara så att jag sov i natt för jag var så fysiskt utmattad efter gårdagens ångestkamp. 

Idag ska jag till soc och efter det ska jag träffa min systerdotter och efter det vet jag inte. Hem, hem till någon bra film kanske.. Det är typ vad jag är sugen på. Men även om jag distraherar mig så kommer det berömda ångestpåslaget när verkligheten kommer ifatt. Jag vågar inte gå ut med hunden själv, för jag vet ju hur plötsligt ångesten kommer.

Jag är fast i mina tankar och jag Vet att det är tanken man måste ändra på också, men ångesten är inte bara i att ändra tanken, den är ju där ändå. Men jag måste kämpa och jobba med min förväntasångest. Det är Den som är så svår. Svår men viktig att jobba med. 

Fortsätter vänta på dbt. Men jag hoppas inte den kommer igång förrän efter sömnskolan. Den slutar sista oktober… Men. Nu ska jag fixa lite kaffe innan vi ska åka. 

2 Responses to Ständig kamp mot det svarta i mig

  1. Du må ju ringa till psyk och säga “men de här skittabletterna funkar ju inte, ge mig en styrka som GÖR något!”. Jag förstår att det är svårt att göra det, jag kände själv en skam ett tag, som om jag jagade tabletter men jag har turen att ha fått en läkare som verkligen ser att så inte är fallet – jag har aldrig på riktigt behövt ringa och be om mer tabletter än jag fått och för det är jag tacksam.
    Hoppas att du KAN orka eller vill ringa och be om en tidigare tid, för du har rätt – de är långt till 6 september. Stor kram Maria, hoppas du sover nu. Det är dags för mig strax, hoppas det går bättre för mig än i natt.

    • Jag pratade med en sköterska igår och bad om en högre dos då jag berättade allt, hon skulle framföra det till min läkare men när jag kollade apoteket.se så var det fortfarande samma styrka som jag fått. De vill verkligen inte ge starkare, men en vän till mig fick 15 mg, 3 gånger dagligen utskrivet bara så där. Jag får nöja mig med 5 mg per gång…
      Nu är kl 03:45 och jag har nyss vaknat och hoppas på att somna om snart. Kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>