Störande känslor

Det är väl inte direkt någon hemlighet att jag inte äger något självförtroende eller någon självkänsla. Så – satt och pratade med Bror om såna saker, jag nämnde att jag skulle vilja göra en hårförlängning, dels för att jag vill, sen en del för att jag vet att han gillar långt hår.

Så, kommer någon på stan med snygg nederdel och dessutom långt hår så hatar jag mitt utseende ännu mer. Sen när vi är på stan så vet han inte åt vilket håll han ska titta just för att inte riskera att såra mig.

tumblr_mvnx0mOF011s73uqno1_250Men då känner jag att jag ska knappast göra Honom osäker och som det känns nu så ska jag följa med honom till stan max varannan gång, jag menar – jag vill inte “störa” honom.

Jag vet att som han säger – bara för att han ser någon som ser bra ut så betyder det inget, men jag. Mitt självförtroende, jag vill bara få känna mig snygg, eller se Lite bra ut, är det för mycket begärt? – Tydligen

Men, jag vet ju att för att jag någon gång ska lära mig, känna mig trygg och allt sånt så måste vi prata om hur jag känner, men jag blir bara så ledsen. Känns pinsamt att ha dessa känslor så starkt som jag har.

Är jag inte “för gammal” för det? Jag har även märkt att denna typ av känslor är värre än för några år sedan och att de blir starkare med tiden. Borde det inte vara tvärtom? Men nej, tydligen inte. Det bara är så.

images (1)

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *