Schysst ångestlindring i ren eufori

Fotboll!

En sport som jag alltid har tyckt om, brinner för sporten. Men lagen. I Italien är det Milan, Tyskland Bayern Leverkusen, Turkiet Galatasaray, England är det Manchester United.

Men svensk fotboll. Jag har liksom inte hittat rätt. Jag har varit på så otroligt mycket matcher, mest med AIK men jag var liksom… ingen direkt supporter på det sättet. Nu, när jag går på matcher med Elfsborg, redan då jag klev in på Borås arena så var känslan speciell på något sätt.

Fotboll, Allsvenskan, Elfsborg - AIK

Och nu, när klacken sjunger om hur de älskar laget så stämmer jag in i sången och kan Äntligen känna rätt känsla. Elfsborg, laget som fångat mitt hjärta på riktigt.  Idag var inget undantag.

Motståndet var just AIK så det var en extra speciell match på den biten, det var länge sen jag var så supertaggad som idag. Eller, 2012 kände jag det också, då SM-guldet hamnade i Borås, då hängde allt på målskillnad.

Vi visste inget om utgången förrän alla andra matcher den kvällen var klara, men när det stod klart att vi vann guldet, då, den känslan går inte att beskriva. Men dagens match.

Det märktes rätt snabbt att det var ett toppmöte, båda behövde verkligen en seger för båda slåss om det stora silvret. Men, ikväll var 1:a halvlek vår, passningsspelet gick inte att klaga på, Elfsborg fick till det och i 65:e minuten tog Elfsborg ledningen genom Simon Hedlund.

Andra halvlek så var det AIK som ägde bollen, det var hörnor och frisparkar och farliga situationer men de lyckades bara få in bollen en gång och det var då i 84:e minuten.

Jag kan absolut inte klaga på Elfsborgs backlinje, de och Kevin gjorde ett riktigt bra jobb och ett resultat som slutade 1-1 kändes ändå som en seger.

Jag fick en känsla av ångest som växte sig stark och jag tänkte ta Stesolid, men behövde inte det men att ha dom i fickan känns som en trygghet.

Men kvällen, jag är så vansinnigt glad att vi hade möjlighet att få uppleva det på plats. Allt för ofta så blir det webbradion här hemma men det går inte att jämföra. Fotboll ska upplevas på plats!! Det tyckte vi och 8275 andra.

Dålig publiksiffra med tanke på att det ändå var ett toppmöte och vädret gick inte att klaga på. Men i övrigt. Jag är nöjd! Mycket nöjd!

Publicerat i Allsvenskan, ångest, Elfsborg, fotboll, glad, känslor, kärlek, medicin / mediciner, socialt liv, sport | Lämna en kommentar

Keep the faith

Kampen, känslor, ångest och depression. Vem har sagt att livet är lätt? Dagarna är en kamp och det gäller att inte ge vika, vill man uppåt så måste man kämpa. Jag vet, det är inte lätt – inte alls.

7429-KeeptheFaith

Det finns dagar då jag känner att jag aldrig kommer att må bättre, men det är just de dagarna det är extra viktigt att kämpa, men det är svårt – för lätt att isolera sig, men ändå. Jag har en sak som är lite av min terapi och det är fotboll.

Har nu på morgonen lyssnat på Elfsborgspodden och då intervjuade de Eddie, en kille som är 12 år kämpar mot sin hjärntumör. Han har behandlats i Sverige utan gott resultat så nu behandlas han på ett sjukhus i Tyskland.

Där, från sjukhussängen så följer han Elfsborg. Sen har vi vår tränare, Klas Ingesson som också kämpat sig uppåt från sin cancer så även fast vi alla är sjuka så har de kämpat, och kämpar fortfarande mot cancer.

Kan de kämpa, då kan fanimej jag också göra det! Ge-inte-upp!!

Att inte dippa ner är inte lätt, det är svårt att försöka komma uppåt, men ja. Men, när jag har skyhög ångest och det inträffar samma dag som vi har biljett till en match, då glömmer jag av ångesten för en stund, närmare 90 minuter för att vara exakt.

Där, på Elfsborgsläktaren så dämpas ångesten så fort matchen startar och sen är man (oftast) i en eufori tills man kommer hem. Ännu längre om det hela slutar med 3 poäng. Så fotboll är min terapi, jag hatar folksamlingar men på läktaren så glömmer jag bort det – jag blir snarare förbannad om det är för lite folk.

Så den stora drömmen inför nästa säsong är ett säsongskort. Veta att jag har möjlighet att gå på alla hemmamatcher. Det är nu inte omöjligt. Om vi redan nu börjar spara pengar så kommer vi lätt att ha råd att köpa det.

Jag ser det som en viktig del, då det är något som verkligen får mig att må bra, skulle man köpa det så betalar man 100:-/match istället för 150:- som en biljett annars kostar. Så en bra terapi (och nöje) under en hel säsong.

Men oavsett fotboll. Ge inte upp

Publicerat i Allsvenskan, ångest, bakslag, behandling, bipolär, borderline, dbt, depression, drömmar, ekonomi, Elfsborg, fobi, fotboll, känslor, kärlek, psykisk ohälsa, socialt liv, svårigheter, terapi | Lämna en kommentar

Bara lite så.

Bilderna som jag tog igår, klicka på bilden så kommer du in till mitt fotoalbum :)

1976918_10152502367729580_6167946315465314495_n

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Från en känsla till en annan

IMG_2463

Väskan är uppackad. Har inte känt ett behov av den på länge nu. Visst, rent mentalt kommer den tillbaka ibland, men inte som en riktig väska. En som bör vara packad ifall man behöver fly.

Men nu, jag har en man som gör att jag känner mig trygg, en man som är min klippa, min älskade, min bästa vän och min stora kärlek. Trygghet gott folk, jag känner trygghet. En märklig känsla, men en trevlig sådan.

Visst, jag har fortfarande mycket problem i huvudet, rädd att bli lämnad och så, mycket depressioner och ångest, men jag vet att min make finns där för mig, han bär mig genom de svåra tiderna, då jag behöver någon nära.

Dåliga dagar så följer han även med mig på terapin, ibland även en dag då jag inte behöver stöd, men så han ska kunna känna sig delaktig i allt som vi pratar om på terapin, han uppskattar det, jag uppskattar det och min terapeut säger bara att så länge det är okej mellan oss så har hon ingenting emot det.

Men väskan. Den finns inte längre. Har inte gjort på några år nu. Jag blir behandlad med respekt, kärlek och trygghet. Tack Bror för att du finns där, tack för att jag får vara din fru, tack för att du alltid tror på mig

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Ork och kraft. Ge mig

Sliten, trött, deprimerad, ångest. Välkommen till min värld, jag delar av mig av detta med glädje. Jag behöver kraft, jag behöver ork, jag vill inte vara deprimerad eller ha ångest. Jag vill slippa allt det.

images

Försökte idag att skingra tankarna, åkte till djurparken och bara gick där för mig själv. Inte fel men innan jag gick in så var jag tvungen att ta en Stesolid. Annars hade det aldrig gått. Trodde att jag skulle behöva fly till svärmor ett tag där, men jag klarade av att gå där.

När jag kom dit så var nästan alla på väg hem, så det var rätt skönt! Lyckades filma björnarna när de var inlåsta i ena hägnet medan djurskötarna spred ut mat och när grindarna väl öppnades så fångade jag det på film.

Fick även en bra bild på ett lodjur, sist vi var där så såg vi dom bara långt upp i skogen så de syntes inte på bild. Men, här är den

lodjur 1 lodjur

Sen fick jag en härlig bild på en elefant

DSC01524

Och även de vackraste jag vet

Älskade lejon

Älskade lejon

Men jag, orken, lusten, motivationen. Allt är borta och kvar är bara depression, trötthet och ångest. Men jag vet inte hur jag ska göra för att varva ner. Ska dock ta tvätten nu och sen måste jag göra min DBT-läxa.

Sen blir det en väldigt tidig kväll, måste vara pigg och glad i morgon för då väntar fotboll, Elfsborg – AIK.
Nackdelen med att AIK kommer på besök är att halva stan blir fylld med klotter och fönsterrutor som krossas.

Sen är det mer poliser än supportrar och då är det inte kul. Samma sak när IFK Göteborg kommer på besök, bortsett från klotter. Men de båda försöker bråka, men de Guliganerna som bråkar är en liten, liten del. Ytterst sällan man läser om att just våra supportrar slåss.

Skönt det, skötsamma killar och tjejer!

Men, nu. Tvätten!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Ett rekord taget men med saknad

Alltså, jag mår verkligen inte bra, jag faller och faller och vet inte hur jag ska ta mig upp. Men jag har lyckats med att inte läsa en endaste blogg nu under 4 dagar. Jag är nära på flera gånger om dagen, dels av gammal vana sen för att jag vill.

Men innerst inne vet jag att det inte är bra just nu. Majoriteten av de bloggar jag läser är folk som mår som mig och risken finns att jag kommer falla ännu mer, dels för att jag bryr mig mer om andra än om mig själv och om jag då läser en blogg om någon som har det jobbigt, då stänger jag av mig själv.

Jag måste lära mig. Visserligen går jag på high speed, städar även fast det inte behövs, bara för att slippa sitta still för då är jag rädd att ångesten överfaller mig. Totalt. Så nej, jag låter bli att vara still.

Men idag så ska jag till Djurparken, gratisbiljetter så det ska jag utnyttja. Åter, allt för att slippa känna. Men jag slänger in en bild som egentligen bara min syster Lisa förstår sig på, det är mellan oss..

Ågren

Ågren

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

Vill det – helst igår

Framåt, jag vill bara framåt. Bror skrev just som ett inlägg att:

” En erfarenhet jag alltid bär med mig nu för tiden är att det inte är genom att vara och visa sig stark som man utvecklas, det är genom att våga vara svag och be om hjälp.Jag vet inte, men för mig har det varit nyckeln till att återfå ett värdigt liv”

Jag har tydligen blivit bättre, han påstår att jag ska jämföra med hur jag var för 3 år sedan, men visst – jag började faktiskt att be om hjälp, men sen då..? Jag förr tillbaka. Nu går jag antingen till köket eller till badrummet är jag mår dåligt.

Jag vet inte, jag vill inte visa mig svag. Hur fan gör man då?

 

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

Alltid, alltid

Känslan, vågar inte ens försöka sitta still, vågar inte koppla av, försöka stressa ner – det är då man “hinner” känna av sin ångest. Det blir så ibland, särskilt när man har ett grundmående som inte är bra – då gör jag saker hela tiden bara för att slippa känna de negativa, jobbiga känslorna.

Det är då ångesten kommer. Men sova. Jag måste sova

stress

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Ett stressmoment mindre

Jag orkar inte mer just nu, är helt slutkörd mentalt men kan inte varva ner än, inte släppa krav, press och stress. Det kommer senare. Men jag har beslutat att ta en paus från Facebook ett tag nu, ska försöka i alla fall men som jag känner nu så får det bli så.

PAUS

Jag måste kämpa för att ens orka andas. Så ligger det till. Bloggen lever och kanske twitter. Det märks. Bara det, sen en annan grej som var jävligt otäck ikväll.

De flesta vet hur mörkrädd jag är, men vi har en hund som måste ut oavsett hur mörkt det är, Bror var kvar inne för han mådde kass så då tog jag promenaden och vi gick bara runt kvarteret men bort mot en stor äng där hon skulle få rusa runt.

Mitt i allt så kommer ett gäng fyllon, Maria+mörker+fyllon= NO NO!!

Så jag slängde mig ner bakom ett litet buskage typ och Dipp märkte av hur jag reagerade så hon satte sig mitt framför mig, tittade mot folket och var riktigt beredd att göra något ifall hon skulle behöva skydda mig.

Väldigt still och blicken fokuserad på dom. När de väl försvann ur synhåll så vände hon sig mot mig och gav mig världens puss. Att mörker ska vara så hemskt, jag fattar inte. Eller jo, jag fattar men Vill inte fatta.

Men nu är det som det är jag just nu sätter jag inte min fot utanför dörren förrän i morgon. Då ska vi till Djurmagazinet, klippa hennes klor och köpa en ny reflexväst då den vi har inte är riktigt så bra som den behöver, men bättre än ingenting dock, men nu måste vi köpa en ny.

Men ja. That´s it. Nå kryper jag till sängs!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Vill bara säga

Just nu, jag mår inte alls bra men klistrar på den berömda masken som jag måste lära mig att slänga. Jag försöker visa upp den var jag än befinner mig. Vägra vara svag.

Men jag har kommit till en punkt där jag känner att jag inte kan eller vågar läsa andras bloggar för jag är för känslig nu, jag måste våga tänka på mig själv. Jag dras ner för lätt och jag kämpar varje dag med att slå undan självskadetankarna och jag vågar inte läsa saker som andas självskador.

Så, jag läser knappt bloggar alls just nu, oavsett om de handlar om ångest, mode, inredning, skolan, jobb, barn. Jag orkar inte. Jag är för slut för det. Men jag antar att jag kommer att komma tillbaka

keep-calm-i-haven-t-forgotten-about-you

Publicerat i Uncategorized | 8 kommentarer