24 april

Idag är det försöksdjurens dag. Lär mer om hur djurförsök kan minska och vilka djurfria metoder som finns idag. I framtiden är allt möjligt!

aa-wdail-1

Många förknippar djurförsök med möss, men sanningen är att det används råttor, fiskar, fåglar, grisar, grodor, kalvar, hundar, kaniner, katter, marsvin, hamstrar, får, hästar, illrar, apor och getter. Så, det är många djur som tvingas lida, för ibland många onödiga djurförsök.

Om du klickar på bilden så kan du läsa mer. Men idag, ägna alla dessa djur en extra tanke. Det används i snitt 2714 djur per dag och det blir 990 000 djur per år. I vissa försök används djuren i veckor, månader eller år.

[Källa: Forska utan djurförsök]

Hjälp!

Detta är så jobbigt, jag sitter här har nyss druckit vatten och det utan problem, men att svälja min egen saliv går inte. Det är så att det fastnar i halsen och en klump bildas.

78B4F7FB25C12DD531FA3E9570E8D67F

Det känns som att jag kommer att kvävas, så jävla otäckt!! Jag tvingas liksom att böja huvudet bakåt och framåt och massera halsen för att det ska fungera med ändå är det svårt.

Jag har haft det så här under några veckor, att sova är ibland en pina på grund av detta. I natt tex, jag vaknade lite efter 03:30 och nu är klockan 04:45 och det är inte ens någon idé att försöka sova mer.

Paniken växer och det är en jobbig kamp. Jag vet inte vad det beror på, har faktiskt ingen aning. Så, det bara att sitta här och kämpa. Ständigt denna kamp. Jag hatar det. Jag kan inte svälja, så nu blir det vatten för att få lite hjälp på traven.

Men. Ja….

Galen dag

Vaknade vid typ 7:30 och har varit konstant trött hela dagen, kan dock ha med förkylning/pollen att göra. Jag har dock fått en massa gjort men även tagit 2 powernaps men är fortfarande lika trött.

Så snart blir det film i soffan med kärleken och sen blir det sängen. Ska bli intressant att se hur länga jag kommer lyckas hålla mig vaken. Kan bara inte fatta, så här trött var det länge sen jag var.

Igår var också en tidig kväll men det var mest för att jag hade sån hemsk ångest så jag vågade typ inte hålla mig vaken, de destruktiva tankarna var för höga.. Men idag har det varit lite lugnare, haft ångest rätt ordentligt men inte alls som igår.

Jag fattar inte hur jag ska göra för att klara att fixa ångesten utan att försöka sova. Folk säger att man ska bli vän med sin ångest men jag menar, det har jag försökt med så länge jag kan minnas typ.

Men det är något jag har svårt att lyckas med. Jag fortsätter att försöka, men det är verkligen skitsvårt. Men man kanske kommer dit en dag. Hoppas dock jag kommer dit snart, för detta är bara en enda lång pina!

Men, nu ska jag kolla igenom det sista sen blir det film

Rösta!!

Namnlös

 

Snälla, klicka in på bilden och rösta på tävlingen där en vårbild ska koras som vinnare. Detta är Dipp i ett nötskal, så fort snön smälter undan och allt bara är slask, då badar hon

MEN ORKA!

Enough said! Nu går jag och lägger mig! Tipsa gärna om vad som kan dämpa eller helt ta bort ångest. Jag är desperat, tar tacksamt emot alla tips!  Mediciner är ingen idé ni tipsar om för det enda jag får ta är Theralen och det biter inte på mig, har aldrig gjort – om jag inte tar  en hel flaska

anxiety

Någon som känner igen sig?

Som vanligt, jag är nere i en sjuk dipp just nu – riktigt jävla nere.. orkar inte prata med någon om det så jag limmar ihop masken så gott jag bara kan. Det jobbiga är att när jag mår så här så nästan längtar jag efter psyk, det gör jag alltid när jag faller.

depression_by_thirsty5_22223503

Självskadetankarna är sjukt höga och ångesten är hög. Kanske att allt blir värre med vetskapen om jag inte har en endaste tablett att ta vid behov, kan vara det som förvärrar ännu mer.

Det som också är konstigt är att jag brukar blomma upp på våren, det är min favoritårstid. Sommar och vinter är värst och det enbart för att mina utslag blir ännu värre.. Det var ju förra vintern som jag fick åka in på akuten typ 3 gånger på en vecka för allt satte sig i näsa och hals.

Men inget hjälper. Jag vet bara att jag ska undvika kyla och direkt solljus, något som är svårt.. Jag menar, ska jag sitta inne varje sommar och vinter? Men men… jag vet inte vad jag ska göra..

Men. Jag vill bara göra mig illa och ni vet alla på vilket sätt. Jag får inte falla, får-inte-falla. Så idag var det dags för DBT, något jag missade totalt för i min värld var det måndag.. Sy typiskt.. Men inte mycket att göra åt.

På fredag ska jag till min terapeut, något jag fasar för. Dels för att kemin inte klickar, jag har verkligen försökt, men det är svårt. Man klickar inte med alla, så är det bara.

Sen har jag slarvat med veckokorten, brukar alltid fylla i på datorn och sen föra över på kortet när det är dags. Men jag har glömt det… Skäms över det faktiskt! DBT-läxan har jag gjort, men jag måste ta reda på vad läxan är till nästa gång, så jag får ringa till teamet i morgon.

Nu lagas det mat här hemma och som omväxling så är det jag som står för det hela och jag är lika nojig Varje gång som det är kyckling. Jag är så rädd att det inte ska vara genomstekt… Sen vill jag inte äta kyckling, men nu har vi inget val.

Kyckling eller inget. Men, om 6 dagar kommer pengarna och då ska vi köpa hem en massa gott och denna gång kommer jag se till att vi köper hem frukt! Det är något jag saknar. Det är lättare att äta av någon anledning.. ni vet – matproblemen som skjuter i höjden!

Nå väl. Nu behöver jag psyk och av någon anledning så saknar jag att vara där 24/7 för då har man alltid någon att prata med när det blir jobbigt, nu är det fattigt på den biten och att sen ha en terapeut som det är svårt att prata med, då är det jobbigare.

Men, jag försöker. Det är allt jag kan göra


Jag känner mig så ensam. Så jävla ensam. Men jag vet att jag inte är det.. jag har en fantastisk man vid min sida, i alla dagar. Jag vet att han finns där och jag är så tacksam för att han vill leva med mig.

Jag har familj och vänner som finns där också, så gott de kan, jag veta att de inte alltid orkar och det förstår jag. Det har jag verkligen full förståelse för. Jag hade nog inte heller orkat. Men, jag vet att ni finns.

Varför ska det vara så svårt?

Att jag vill slopa köttet (igen) är nog ingen hemlighet direkt, jag sitter och lusläser allt som är nyttigt att veta som tex näringslära, vad man ska äta för att få i sig allt man behöver och sånt.

Jag var vegetarian i 7 år och även vegan i 2 år, men varför jag började äta kött igen kan jag inte förstå. Kanske för att man trots allt är mer van vid att laga kött eller så? Vad vet jag.

Men jag har aldrig kunnat blunda för hur djuren behandlas, jag har själv sett hur det är bakom väggarna. Jag kommer aldrig glömma ljudet av en skrikande gris som fattade vad som höll på att hända. Det var en smärtsam upplevelse.

Sen ett problem som jag verkar ha svårt att komma undan, det är att massor av de vegetariska ersättningsprodukterna är baserade på sojabönor. Soja i all ära, det är verkligen gott men jag tål inte det. Är dock värt att ge det ett nytt försök, se om min mage reagerar på samma sätt nu som då.

Men, jag kommer (nog) inte lämna allt kött direkt utan successivt byta ut det hela. Det som utan tvekan ryker först är kyckling. Dels för att de kycklingar som föds upp blir brolier oooch tvingas att äta så pass mycket att de ökar sjukt mycket i vikt, de kan inte ens stå på sina egna ben.

Sen hankycklingarna plockas åt sidan och mals levande för att sen bli djurfoder.. Därav att många utesluter ägg plus att hönorna inte lever ett gott liv. Äggen i sig kommer jag ha svårt att släppa, fisk likaså, trots att jag vet hur fiskindustrin ser ut.

Men soja, det är där jag får problem. Men jag har nu fått massor med sidor där jag kan få tips på allt man bör ha hemma som basvaror, recept och vad man bör äta för att få i sig allt man behöver.

Många säger att man inte kan få i sig allt man behöver och allt sånt tjat, men när jag var vegan så lämnade jag blod regelbundet. Det hade jag knappast fått göra om jag hade brist på något. Mitt järnvärde var högt och som det var då så skulle man ha ett järnvärde på mins 130 och mitt låg på 137 när det var som sämst.

Så den biten köper jag inte. Men ja.. nu ska jag läsa vidare, det är en djungel att ta sig igenom om man ska må bra

Dagens nytttogöra och hårda tankar

Ja, jag har gjort lite nytta i alla fall, röjde upp köket som bara gjorde mig nervös, så när Jonas duschade och städade badrummet så tog jag tag i den biten. Lyckade sen ta mig in i duschen, känner mig fräschare, men inte särskilt mycket piggare för det.

Känner mig allmänt rutten, inte bara för att jag är sjuk, i övrigt också. Har haft några såna dagar då jag bara känt mig som en misslyckad människa. Jag borde känna mig bra, jag bor i ett tryggt land, jag har mediciner som bör hjälpa, jag har en underbar man och underbara djur.

Mycket som borde göra att jag känner mig bra, men nej. Jag vet inte vad det beror på och det är den biten som stör mig mest. Hade jag vetat vad som får mig att må så här så hade det varit lättare.

Jag har visserligen PTSD i ryggen och den biten spökar rätt ordentligt och det är något jag just nu inte kan göra någonting åt. Vi kommer påbörja en krishantering och då kommer den biten tas upp. Något jag fasar för, det kommer vara sjukt jobbigt men nödvändigt för att jag ska kunna gå vidare.

Men fram till dess, hur ska jag stå ut? Jag har tryckt undan den händelsen i så många år, men nu har bubblan exploderat. Jag känner mig dock trygg med Jonas – oftast, men jag har även där mina svackor, något som han vet om.

Vi pratar mycket om det och det känns skönt på ett sätt, men samtidigt så ska han vara min man, ingenting annat. Men, jag tror även att det är viktigt att han och jag pratar om det också.

Nå väl. Nu blir det kaffe som gäller. Önskar jag hade behovsmedicin, men står utan det. Måste det under tiden DBT pågår, något som stör mig, för vi har DBT 2 dagar i veckan, men de övriga 5 dagarna då?

Jag kan inte förstå, de påstår att det är för att jag annars inte kommer kunna ta in de färdigheterna som vi lär oss, men samtidigt – hur ska jag kunna ta in något om jag sitter med en enorm ångest och tvingas lämna rummet?

Dåligt samvete

Så mycket som spökar runt och jag känner mest ett dåligt samvete som gör att jag känner, tänker och agerar. Dagen är inget undantag. Jag mår riktigt kass just nu, både fysiskt och psykiskt. Det känns allt annat än bra.

Men just nu kan jag inte göra något, mer än att försöka komma tillrätta med allt, finna en vettig lösning på allt. Jag försöker att inte tänka så mycket, stänga av mina känslor men det säger andra att det är fel, att man ska tillåta känslorna att komma fram.

Själv vet jag inte vad som är rätt eller fel. Allt känns bara så svårt. Gamla saker som man bör ha släppt, som man på ett halvhjärtat sett att prata om. Men nej, ibland bubblar det upp igen.

Jag sparar länkar till sånt som tynger mig, för att jag på något sätt ska kunna läsa när jag mår bra, för att lyckas tänka om. Det kanske också är fel. Men hur vet man vad som är rätt eller fel?

Just nu sitter jag mest och analyserar dessa saker trots att det är nu jag Inte ska göra det. Vad är rätt? Vad är fel?

Den… Vad har jag, Jonas har stor svart hund, men jag..?

Får bli en hungrig varg som kämpar av ångest nöt f´det som räknas som destrukittvt. Snart åker nattmediciner ner kan kan jag informera med. Kusinmöte i all ära, men det tar fan på mer prövar så i väntan på något stort.

Vill helst bara krypa ner i en snön säng

Nej det blir en tidig kväll för min del. Ja, jag behöver på bord känslan, totalt. Nu börjat jag känna av inovanen jag og nys, såp noka ännumer,